Ortopedin står för var femte anmäld vårdskada
i Sverige
Vem har inte hittat en lapp från PSR (personskaderegleringen) i lådan och blivit sur över att patienten anmält en vårdskada? Yngre kolleger tror ibland att det handlar om HSAN och blir oroliga. Men ska vi bli sura och oroliga? Det är nog bra att det finns en försäkring. Vad gör LÖF (Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag) och PSR? Hur fungerar det? Vad gör de för patientsäkerheten?
 |
| Jon Ahlberg tycker inte att jämförelsen med flyget är helt adekvat. |
Jag träffade Jon Ahlberg, chefläkare på LÖF som höll i ett välbesökt seminarium på ortopediveckan i Umeå förra året. Vi kom överrens om att träffas för att prata om vad LÖF och PSR gör och vad vi kan ha för nytta av dem. Jon Ahlberg jobbar med alla typer av vårdskador och statistik främst kirurgi, ortopedi och gynekologi. Tyvärr har han mycket att göra med ortopedi.
Jag träffar Jon i LÖF:s och PSR:s moderna lokaler på Medborgarplatsen i Stockholm. (Samma hus som Södermalmshallarna). Lokalerna är rymliga och det är gott om folk. Det visar sig att LÖF, där Jon är chefläkare, är själva försäkringsbolaget och består av endast några få personer. VD, Jon, statistiker, en informatör och lite administrativ personal. Alla de andra som jag ser jobbar på PSR. PSR är ett av LÖF helägt dotterbolag som alltså sköter själva patientförsäkringen, alltså skaderegleringen med utbetalningar mm. PSR har ca 100 anställda.
Patientförsäkringen
Patientförsäkringen är obligatorisk och fastställd genom lag sedan 1975. Ingen vårdgivare får agera utan försäkring i Sverige idag. Om något går på tok ska patienten kunna få ersättning. Landstingen betalar i runda tal cirka 50 kronor per person, invånare och år i landstinget som premie, men har också en skuld till LÖF för beslutade framtida utbetalningar. Av den totala premien går mer än 820% tillbaka till de försäkrade, alltså patienterna, som skadats (resten går till skadereglering).
Vad ersätts?
Av det totala antalet anmälningar i vården leder cirka 475% till ersättning. I, inom ortopedi ersätts cirka 56% av samtliga och 75% av de som genomgått ortopediska operationer. Patienter verkar mer benägna att anmäla skador för”benigna” åkommor, möjligen råder det höga förväntningar på resultatet av ortopedisk kirurgi och antalet anmälningar är stort. Inom cancerkirurgin är patienterna mer riskbenägna och kanske lättare accepterar vissa komplikationer. Vid livräddande ingrepp finns ett begrepp som innebär att man skäligen får tåla vissa fel. Det gör att t.ex. thoraxkirurgiska fall med sternumosteiter inte får ersättning i motsats till osteiter efter ren ortopedisk kirurgi.
Jag frågar vad som egentligen ersätts med försäkringen och Jon förklarar att det är som en vanlig försäkring, det gäller dock att bedöma om det är en vårdskada eller inte och om den hade kunnat undvikas. Av all ersättning som betalas ut står CP-skador för en fjärdedel av beloppet. De högre beloppen som betalas ut beräknas på förlorad arbetsinkomst. Pensionärer har således mindre ersättning att vänta.
I USA är beloppen betydligt högre, men där måste den enskilda individen betala exempelvis handikappanpassning av lägenhet, rullstolar, specialbyggd bil, anställa personlig assistent m.m. I Sverige fixas detta genom kommunal försorg. Dessutom går mer än 80% av skadebeloppen till advokatkostnader och annan administration.
Självrisken är för närvarande 1000:- för patienten, men skall höjas till 2000:- och det gör att enstaka taxikvitton för extra mottagningsbesök vid exempelvis omgipsningar inte kommer att ge patienten någon ersättning.
Vem beslutar om ersättningen?
Handläggare på PSR handhar försäkringsärendet och de som jobbar där har oftast någon form av sjukvårdsbakgrund. Sedan finns till bolaget knutet en rad medicinska rådgivare som tillfrågas inom respektive specialitet.
Kopplingen till HSAN
Man vill ha PSR och HSAN klart separerade, lämnar aldrig ärenden vidare till HSAN eller Socialstyrelsen. Detta för att patienten inte ska riskera att bli oinformerad om ersättningsmöjligheter p.g.a av vårdgivarens rädsla för påföljder. PSR och LÖF har inget tillsynsansvar alls, och registrerar heller inte namnen på den personal som varit inblandad.
LÖF registrerar bara patienternas anmälningar och analyserar dem. Statistiken blir värdefull i återkopplingen till den enskilde lokala vårdgivaren. Varje år skickas en CD-skiva eller ett USB-minne till verksamhetschefen på respektive klinik. Där presenteras det egna sjukhusets statistik över anmälda skador och andelen som fått ersättning. Alla chefer får också koder för att kunna nå statistik på nätet, där kan man se även andra sjukhus. LÖF uppmanar klinikchefer att sprida dessa koder till sina medarbetare. Sidan är inte offentlig nu, men LÖF:s styrelse överväger att ändra på det..
Patientsäkerhetsarbete
Statistiken över vårdorsakade skador är obehaglig läsning. De absolut senaste siffrorna från Socialstyrelsens vårdskadestudie säger att det rör sig om 105.000 vårdskador/år som kunde ha undvikits varav 10.000 leder till bestående men eller invaliditet och varit en bidragande orsak till död i 3.000 människor dör av skador, fall som kunde ha undvikits. Man räknar med att komplikationerna kostar 630.000 extra vårddygn per år, och det är 10% av det totala antalet vårddygn i vårt land.
LÖF har statistik från flera år på anmälda och utredda skador. Anmälningarna kommer från patienterna utan inblandning från vårdgivarna och registren är omfattande. Förutom återkopplingen till den lokala kliniken kan data analyseras för att hitta upprepade fel och risker.
Konkret exempel på riskreduktion
Som konkret exempel på åtgärder till följd av statistiken tar Jon upp förlossningar och CP-skador. De största ersättningsbeloppen betalas ut inom obstetrik. Även om patienterna i antal inte är så många är det hela livstider som ska ersättas. En arbetsgrupp kunde med statistiken som grund gå igenom journalerna för samtliga fall i Sverige och identifiera samma händelse i flera fall. Detta har lett till åtgärdsprogram, i form av självskattningsprogram, revisioner och internutbildningåtgärder. Det arbetet görs av Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi, Svenska Barnmorskeförbundet och Neonatologsektionen inom Svenska Barnläkarföreningen med administrativt och ekonomiskt stöd från LÖF.
Ortopedi planeras bli nästa specialitet för analys av arbetsgrupp. SOF-styrelsen är drivande och aktiv både i styrgrupp och arbetsgrupper tillsammans med de nationella föreningarna för infektionsläkare, sjukgymnaster samt operations- och ortopedsjuksköterskor. Arbetet har just kommit igång och kommer att märkas på ortopedkliniker efter årsskiftet.
När jag frågar om ortopederna är ointresserade av säkerhet visar det sig glädjande nog att intresset för patientsäkerhetsfrågor är rätt stort bland ortopeder i Sverige. Det borde det ju också vara eftersom 20 procent av alla anmälda skador i vården rör ortopedi, en tredjedel av dessa berör operationer i slutenvård.
Jon upplever en attitydförändring inom ortopedin i Sverige. År 2006 var intresset sådär, LÖF fick 45 minuter på ortopediveckan, medan man nu i Halmstad har säkerhet som tema och LÖF får dubbelt så mycket tid. I år har man bjudit in James Reason, engelsk professor i psykologi som föreläser på temat ”Varför gör vi fel? Vad händer i hjärnan?”
Jag frågar oroligt Jon om det syns i statistiken om det är mer unga nykläckta specialister som jag själv som står för de flesta operativa vårdskadorna. Han menar diplomatiskt att man gör ungefär lika många fel i början av sin karriär som i slutet. Han hänvisar till James Reason som säger att alla gör fel men av olika anledningar. Yngre felar av ren brist på vana och kunskaper, medan äldre gör fel för att det är just rutin och de kanske börjar tänka på annat och tappar koncentration. Vi kommer alltid att göra fel, men vi måste ha system som gör att ingen skadas av felen.
Jämförelsen med flyget
Fel inom flyg och kärnkraft drabbar många människor, flera hundra eller flera miljoner. I vården drabbar felet oftast bara en person i taget, dessutom finns önskan hos piloten att komma ner helskinnad. Vården är dessutom nästan enbart hands on, medan arbetet i andra riskindustrier till stora delar består av att övervaka automatiserade processer. En pilot som genomför en atlantflygning är själv aktiv vid spakarna kanske bara i 30-45 minuter av en flera timmar lång flygning. En läkare eller sjuksköterska däremot är aktivt inblandad i varje delmoment, vare sig det rör sig om att genomföra en operation eller tillföra ett läkemedel. Att störningsmoment kan få ibland ödestigra konsekvenser är uppenbart.
Dock kan man lära sig från andra områden. Trick för ökad säkerhet har man t. ex. lärt sig från urananrikning. Man vet att långa och sega processer ökar risken för fel så det kan vara bra att dela upp exempelvis en operation i delmoment som genomförs som separata kapitel med en tydlig början och ett tydligt slut. Man vet att i slutet av en process ökar risken för fel.
Även om han tycker det går lite trögt i Sverige verkar Jon Ahlberg ändå rätt nöjd och hoppfull. Det har hänt mycket de senaste åren. Kirurgens attityd förr var att lite svinn får man räkna med, man accepterade t. ex. en viss procent postoperativa infektioner och trodde att de var oundvikliga. Nu vet vi att vi kan minska komplikationer genom vårt agerade. Man har bevisat detta i USA där man lyckades med kampanjen ”Save a 100000 lives”. Man räddade livet på folk genom att helt enkelt använda sig av evidensbaserade rutiner.
Ekonomiskt stöd
LÖF har ekonomiska medel för att bedriva övergripande patientsäkerhetsarbete. Bl. a. kan kliniken skicka in sin händelseanalys av en skada eller ett tillbud och erhålla ett stimulansbidrag på 10.000:-. Man initierar och finansierar undersökningar och studier, som exempelvis om förlossningsvården ovan.
Jon Ahlberg kommer gärna till klinikmöten för att berätta mer om skador och informera om patientsäkerhetsarbete. Skicka en förfrågan till jon.ahlberg@patientforsakring.se.
För information om stimulansbidrag för händelseanalyser se: http://www.patientforsakring.se/patientsakerhet/analyser/stimulansbidrag.asp
KARIN ANDERSSON
är specialistläkare på Visby lasarett
|
||||||||||||||||||||||||||||||
| Skadeorsak, där sådan finns angiven inom ortopedisk kirurgi 2001-2006. |
| Liten ruta om Jon Ahlberg
Jons tips: |
Jon Ahlberg blev legitimerad läkare 1971, specialist i allmänkirurgí 1976. Disputerad1979. Han har bl.a. jobbat på Serafimerlasarettet och Danderys sjukhus. Mellan år 1990 och 2003 var han klinikchef för kirurgkliniken på St. Görans sjukhus. Intresset för patientsäkerhetsfrågor väcktes på 90-talet då han var ordförande i sjukhusets kvalitetskommitté som redovisade utfall av medicinsk vård och skaderegistrering. På LÖF började det med 10 timmar i veckan för att nu ha vuxit till en heltid. Kontakten med kliniken har han dock kvar genom återkommande vikariat i Halmstad.© Copyright Ortopediskt Magasin.