Ortopediskt Magasin

Acta startade förra året sitt online system för inskickande av manuskript, Manuscript Manager (www.actaorthop.org). En stor del av det redaktionella arbetet, inklusive kommunikationen med reviewers, sköts numera också via detta system. Det har kortat handläggningstiderna; genomsnittstiden från inskickande av manuskript till svar med refusering eller inbjudan till revision för publicering (det är sällsynt att ett ms accepteras för publikation utan revision) är nu under 2 månader och vi strävar efter att minska tiden ytterligare. Däremot är tiden mellan acceptans och publikation fortfarande för lång pga en för stor anhopning av accepterade manus trots att vi gradvis sedan flera år ökat antalet tryckta sidor. För att minska olägenheten med långa publikationstider - som vi inte är ensamma om, se t ex ledaren i årets första nummer av JBJS(Br) (Scott 2005) - undersöker vi nu också möjligheten av att lägga in accepterade och färdigreviderade artiklar som sk preprints (eller eprints) på PubMed.

Holländarna - nya delägare
Holländarna har sedan 1984 varit kollektivprenumeranter på Acta och haft en medlem i Actas styrelse. De har sedan flera år velat stärka samarbetet med Norden och vid NOFs styrelsemöte på Island i somras beslöts enhälligt, med entusiasm från båda parter, att de skulle ingå som fullvärdig medlem i NOF. Holländarna blir därmed också delägare av Acta vilket ledde till en diskussion om vårt namn, en diskussion som inte är ny. Av och till har framförts att ordet ”Scandinavica” är provinsiellt och inte speglar att Acta är en internationell tidskrift, flertalet artiklar kommer från länder utanför Norden och Holland. Mot detta har påpekats att vårt namn är väl inarbetat och ansett varumärke. Diskussionerna slutade med att vi beslöt byta namn till Acta Orthopaedica, ett inte alltför dramatiskt byte, kanske en anpassning till vad vi ofta kallas i vardagslag!

Förlagsjättar
Idag ägs ett stort antal tidskrifter av förlag (det största, Reed-Elsevier ger ut 1 200 tidskrifter, Blackwell 600). Det är i och för sig inte något fel med det, tvärtom, förlagen har med sin fackkunskap hjälpt till att starta en stor mängd betydelsefulla tidskrifter, en inte helt enkel uppgift för vetenskapsmän utan kunskap om layout, tryckteknik, distribution och ekonomi. Ogynnsamt har varit att det efterhand skapats ett oligopol, för att inte säga ett ”kleptopol” med en exempellös vinstutveckling pga kraftigt ökande prenumerationspriser. Sålunda omsatte Reed Elsevier år 2002 i sin ”science business” 2 miljarder Euro varav närmare 1/3 togs hem som vinst (prenumerationsavgiften för ”Brain Research” var 10 100 USD 1995 men 22 000 USD 2004, tidskriften ”Gene” kostade 3 900 USD 1995, 9 400 USD 2004 ).

Låga prenumerationspriser
Acta ägs av NOF och inte av ett förlag vilket gör att vi står friare och och har mindre administration. Eftersom vi dessutom bedriver en ickekommersiell verksamhet kan vår prenumerationskostnad hållas mycket låg, speciellt för våra drygt 3 000 kollektivprenumeranter. Också prenumerationspriset för institutioner, huvudsakligen bibliotek (1 325 år 2003), är lågt (315 USD=2 140 SEK inkluderande supplement och porto). Antalet biblioteksprenumeranter har minskat de senaste åren vilket gäller de allra flesta tidskrifter och är ett uttryck för bibliotekens allt kärvare ekonomi.
Utvecklingen med orimligt dyra prenumerationer samt tillkomsten av Internet har lett till den sk Open Access (OA) rörelsen som växer lavinartat. Open Access betyder att en tidskrifts senaste innehåll omedelbart är fritt tillgängligt utan kostnad för alla och envar. 1999 föreslog nobelpristagaren Harold Varmus att NIH, som han då var chef för, skulle utveckla ett elektroniskt arkiv, öppet för alla och omfattande all life science litteratur. Resultatet blev PubMed Central (PMC) som startade i februari 2000. För att möta förlagens oro för minskande inkomster tillät man ett embargo på upptill 1 år mellan det att en tidskriften publicerat en artikel till dess att den låg fri i PMC. Trots detta var det få tidskrifter som vågade; många förlag var öppet fientliga men PMC ger idag fri tillgång till ett hundratal tidskrifter.

Fritt tillgänglig över hela världen
Public Library of Science (PloS, www.plos.org) är en ickekommersiell organisation av forskare och läkare som vill göra den globala vetenskapliga och medicinska litteraturen fritt tillgänglig. PloS grundades i oktober 2000. Man cirkulerade ett öppet brev som krävde att förlagen skulle göra sina tidskrifter fritt tillgängliga senast 6 månader efter publikation och att ingen forskare skulle befatta sig med tidskrifter som inte följde denna uppmaning. Detta accepterades av endast ett fåtal tidskrifter, bland dem Acta som lade sig fri på nätet (via vårt förlag, Taylor and Francis) 6 månader efter publikation, från och med år 2002).
Förlagens kyliga reaktion ledde PLoS till slutsaten att enda vägen framåt var att skapa egna PLoS tidskrifter av hög kvalitet och som modeller för open-access. Oktober 2003 kom första numret av PLoS Biology som följdes av PLoS Medicine ett år senare. Båda tidskrifterna är framgångsrika och fritt tillgängliga online. År 2005 kommer PLoS Genetics och PLoS Computational Biology.

Open Access ger stora fördelar
Vid Actas styrelsemöte sommaren 2004 beslöts att släppa embargot på 6 månader och lägga Acta omedelbart fri på nätet från och med år 2005. Därmed blir Acta den första av de stora ortopedtidskrifterna som blir en äkta Open Access tidskrift. Utvecklingen av OA går lyckligtvis inte att hindra. Antalet OA tidskrifter ökar, om inte exponentiellt så i alla fall snabbt. I slutet av år 2004 fanns det under ämnet Medicine (General) 160 tidskrifter registrerade i Directory of Open Access Journals (DOAJ, www.doaj.org, startat av Universitetsbiblioteket i Lund (25 inom ”surgery” inkluderande 3 mindre ortopeditidskrifter)

OA-artiklar citeras oftare
Att publicera i en OA tidskrift har stora fördelar inte bara för läsarna men också för författarna: man har klart kunnat visa att OA artiklar citeras oftare än artiklar som endast är tillgängliga på vanligt sätt, dvs genom egen eller biblioteksprenumerationer. Din artikel uppmärksammas av långt fler läsare om du publicerar i en OA tidskrift (Antelman 2003, Harnad och Brody, 2004)
Tidskrifter som ligger fria på nätet får finna sig i minskande inkomster från biblioteksprenumerationer.
Detta kommer att kräva en delvis ändrad finansiering av OA tidskrifterna, t ex via medel från forskningsfonder och universitet (som slipper betala dyra prenumerationskostnader som för år 2000 för Lunds Universitetsbibliotek uppgick till 25 millioner SEK medan de 121 största forskningsbiblioteken i USA betalade USD 480 millioner), från andra finansiärer eller t o m från författarna själva som då får bidraga till kostnaden för att få sina artiklar granskade, reviderade, layoutade, indexerade och spridda över världen via de stora elektroniska databaserna. En sådan utveckling har redan förutsetts av många av de verkligt stora anslagsgivarna som t ex Wellcome Trust (UK), Howard Hughes Medical Institute, NIH och Deutsche Forschnungsgemeinschaft som alla meddelat forskarna att det står dem fritt att via de erhållna anslagen också täcka publikationskostnader. Att behöva betala för att publicera sig kan för många framstå som frånstötande men då glömmer man bort de höga prenumerationskostnader och extrakostnader för färgtryck och reprints som idag betalas.

OA-tidskrifter blir billigare och bättre
Enligt vår uppfattning blir det i det långa loppet för alla billigare och bättre med OA tidskrifter. Många av dessa tidskrifter kommer att vara enbart elektroniska. Det finns dock fortfarande många läsare som tycker det är skönt att sjunka ner i stol eller säng med en tidning i handen, speciellt Acta, och det är då rimligt att de får betala en viss summa för denna pappersupplaga, enklast som den mycket blygsamma och avdragsgilla summa Acta debiterar kollektivprenumeranterna. Den lilla summan kan också ses som en lojalitetsförklaring med Acta.
Det är en stor fördel för nordisk och holländsk ortopedi att ha tillgång till en internationellt erkänd tidskrift.
Den bidrar det till att föra fram våra ortopediska traditioner och nytänkande som en motvikt till andra vetenskapliga riktningar och terapitraditioner. Också möjligheterna att subventionerat kunna publicera sin avhandling som Actasupplement till 4 500 prenumeranter, borde tilltala varje doktorand som vill sprida sitt budskap över världen.
Vi tror också att vår strävan att så fritt och så snabbt som möjligt sprida information befordrar utveckling och forskning och därmed i slutändan är till gagn för våra patienter. Sänd in dina bästa manuskript till Acta Orthopaedica så blir vi snart världens bästa ortopedtidskrift!