 |
| Rüdiger, Johan och Tore utanför FMC. |
 |
| Johan (t.v.) opererar handskada med Tore som assistent. |
 |
| Studiebesök på Penfolds. |
Att jobba med enbart forskning tar vi inte upp. Om man vill arbeta kliniskt är vanligaste sättet att söka ett ”Fellowship” på ?-1 år. Fellowshipet kan vara i allmän ortopedi eller inriktat mot visst område t.ex. ”Traumatology” eller ”Arthroplasty”. Man bör vara i slutet på sin specialistutbildning eller färdig specialist och får då arbeta ungefär som senior ST-läkare/avdelningsläkare.
Du arbetar oftast mycket nära en eller några ”Consultants” (ungefär överläkare). I fellowshipet ingår att delta i jourer, avdelnings-, mottagnings- och operationsarbete. Vanligen får man mer operativ träning än i Sverige, men det kan variera.
Det ingår också att hålla regelbundna presentationer på interna möten, ”Grand Rounds”, ”Adverse Events” (tillbud), delta i ”Journal Clubs” osv. Man jobbar nog mer eftersom man inte har någon jourkomp att ta ut.
Man söker ett ”Fellowship” antingen på de olika allmänna sjukhusen, oftast på något av universitetssjukhusen, som finns i de stora städerna. De officiella Fellowshipen är ackrediterade av AOA (Australian Orthopaedic Association) men det finns även industrisponsrade. Australien har en stor privat sektor och som fellow inom den sektorn får man i princip enbart assistera.
Sök flera år i förväg!
De mest kända/välrenommerade Fellowshipen är upptagna flera år fram i tiden, så därför bör man söka 1-3 år innan startdatum. Till ansökan ska du bifoga ett CV och tre färska referensbrev. Är du osäker vart du ska vända dig, så prata gärna med någon som tidigare varit här eller är här nere.
För att sedan kunna få ett Fellowship måste man ta sig genom en hel del formalia som tar både tid och kostar pengar.
Först måste man klara språktestet. Det kallas IELTS (International English Language Testing System) och består av 4 delar: ”Listening, Reading, Writing and Speaking”. Testet handläggs av Folkuniversitet i Stockholm, Göteborg och Malmö. Man måste idag få minst 7 av maximala 9 poäng i alla 4 olika testdelar för att arbeta som läkare, annars måste hela testet göras om.
Sedan måste man genomgå en läkarundersökning (även lungrtg), som bara får göras av vissa registrerade läkare i Sverige (aktuell lista på www.immi.gov.au). Det finns ett särskilt formulär för dessa undersökningar.
Med godkänt språktest, läkarundersökning och en inbjudan (”Nomination for an Occupational Training”) från arbetsgivaren i Australien som håller i Fellowshipet kan man söka om visum. Se till att du har ett pass som är giltigt med marginal för minst hela tiden du tänkt vara borta.
Fribrev från Socialstyrelsen
Sedan bör du se till att samla ihop betyg på läkarexamen, läkarlegitimation, ev. specialistexamen, doktorsexamen andra kursintyg och diplom och få dessa översatta till engelska av godkänd översättare. Dessa handlingar skall sedan fotokopieras och vidimeras av ”Notarius Publicus”.
Du måste också skaffa ett intyg från Socialstyrelsen att du inte har några aktuella disciplinära anmärkningar; ”Certificate of Good Standing”, samt från polisen ett ”Straffregisterutdrag”.
När det är klart med Fellowship och visum måste du ansöka hos den regionala medicinska myndigheten om tillstånd att få arbeta och att bli registrerad och då ska du ha godkända kopior på handlingarna ovan.
Du måste sedan när du kommit till Australien göra ett personligt besök på den myndigheten och då ha med dig originalhandlingar, översättningar samt ett par passfoton.
Räkna med att processen med visum och tillstånd att arbeta tar minst ett halvt år efter godkänd språktest. Totalt sett kostar alla avgifter, översättningar osv, resor dock inte inräknade, ca 10 000 SEK.
Du kan även ansöka om att göra ett längre studiebesök (1-3 månader) och då ha ett s.k. ”Overseas Trauma Fellow on an access appointment (self-funded)”. För att få arbeta under tiden måste man klara av samma formalia som ovan, men kan ju själv välja vad man vill göra medan man är här, t.ex. vara på operation hela tiden.
Tid, pengar och väntetid
För att jobba som specialist ”Consultant”, måste du vara ”sponsrad” av någon arbetsplats där de för myndigheterna ska kunna visa att det jobb som du ska ha inte kan utföras av någon australiensare. Där är det kontakter som gäller.
Du måste genomgå samma språktest, IELTS, och sedan med alla översatta betyg, intyg och meritsammanställning som ovan, måste du först ansöka om tillstånd att arbeta som läkare i Australien hos AMC (Australian Medical Council) samt betala avgift. Den prövningen tar i dagsläget minst ett halvt år.
Samtidigt med denna process bör du söka visum, ett s.k. sponsrat arbetsvisum för max fem år, där arbetsgivaren i Australien först skickar in ansökan för dig och din ev. familj. När de fått klartecken från Immigrationsmyndigheten, skall du själv söka om visum och då hänvisa till det tidigare beslutet. Räkna med minst två månader för detta.
När du godkänts av AMC skickas dina papper vidare till ”Royal Australasian College of Surgeons” där du måste göra en ny ansökan med ny avgift tillsammans med beslutet från AMC. Dessutom måste du bifoga intyg om din kliniska erfarenhet inklusive vidimerad sammanställning av alla tidigare operationer du gjort. Det räcker med en noggrann sammanställning från de senaste tre åren och en mer översiktlig över tidigare år.
Om handlingarna är tillräckliga blir beslutet från RACS troligen att du skall komma ner till Melbourne på en formell intervju/utfrågning, där det i Tores fall bara var allmänna etiska och moraliska frågor från en panel doktorer och myndighetspersoner. Tid för denna intervju har man bara 2-3 ggr/år. Beslutet därifrån tar ca två veckor, och med detta beslut kan du sedan söka om registrering och tillstånd att arbeta hos den regionala ”Medical Board” med ny avgift.
Du måste sedan även fara till Medical Board och personligen inställa dig med alla originalhandlingar och passfoton.
Hela denna process tar närmare ett år efter att man godkänts i språktestet. Totalt sett kostar alla avgifter, översättningar osv., resor dock inte inräknade, ca 40 000 SEK för att få börja arbeta.
Att göra en MOPS
Efter att RACS preliminärt godkänt dig, får du arbeta under formell supervision, vilket betyder att du går in i ett s.k. MOPS-program (Maintenance of Professional Standards), där du ska samla ihop verifikat på alla aktiviteter (möten, kurser, artikel-läsning, osv.) du deltar i, alla operationer och annat som finns på listorna. Detta skall sparas och sedan skall en rapport skickas iväg var tredje månad av dina formella handledare med utvärdering av ditt arbete. Året avslutas med att det skall göras en rapport över hela året och du skall sedan göra en utvärdering av ditt eget arbete under året också som skall bifogas tillsammans med alla verifikat. Om detta är tillräckligt kan du bli godkänd och sedan ansöka om att bli en Fellow of the Royal Australasian College of Surgeons, dvs. FRACS. Naturligtvis är det avgifter för att gå in i MOPS och sedan ny avgift när man avslutar det och även ny för ett ev. medlemskap.
Varför far man då iväg som vi gjort?
För att se ett annat sätt att arbeta, lära sig nya/andra arbetsmetoder, testa sig själv var man står kliniskt i jämförelse mot ett annat land, se en annan kultur i ett mycket vänligt klimat i ett engelskspråkigt land. Äventyret utan tvekan ja. Ekonomiskt håller du ungefär samma levnadsstandard som i Sverige, även om bara ena parten arbetar.
Nackdelar då? Ja visst finns de, och de varierar nog bl.a. vilken social situation man har. Husuthyrning i Sverige kan vara ett problem. Kontakten med svenska myndigheter och institutioner kan vara krånglig härifrån. Om du är borta över ett år påverkas bl.a. din och din ev. frus sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring i Sverige.
Dock, det positiva överväger så här långt för oss alla tre.
Tore Dalén, Rüdiger Weiss och Johan Fintland, Department of Orthopaedic Surgery and Traumatology, Flinders Medical Centre, Flinders Drive, Bedford Park, Adelaide, SA 5042, Australia
Annars; Norrlands Universitetssjukhus, Umeå, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm och Halmstads sjukhus, Halmstad