Hur går det egentligen till att bli privatpraktiker? Vilka för- och nackdelar finns det? Vad har man för kostnader?
Karin Andersson har ställt nyfikna frågor till Praktikertjänst och fått raka svar tillbaka.
Men än så länge har Karin inte bestämt sig - och kanske gör hon rätt i att vänta. Utredningens slutliga förslag väntar vi nämligen fortfarande på.

Jan Hultin

Skeptikerna till privat driven vård menar att den privata sjukvården bara tar de enkla fallen, plockar russinen ur kakan och stjäl skattemedel från den offentliga sjukvården. De glider på indikationer och lämnar ingen garanti om något går snett. Eftersom det måste produceras en vinst till aktieägarna, hur kan då vården bli bättre?
Å andra sidan menar de privata förespråkarna att landstingsdriven sjukvård har ett så lågt tempo att den inte är försvarbar. Det saknas alla former av incitament. Kraven på produktion och prestation är obefintliga och om budgeten går back skjuts det bara till mer skattemedel.
En hel del kolleger i landstingen leker ibland med tanken om att starta eget, eller i alla fall jobba privat.
Skär man guld med täljkniv i det privata, hur funkar det?

Så här gör du
För att kartlägga Svenska ortopeders möjligheter till att jobba privat tog jag kontakt med Praktikertjänst i Stockholm för att höra hur det fungerar i den privata svängen. Jag förknippade Praktikertjänst främst med tandläkeri, men även specialistläkare engageras i företaget. Jag fick med kort varsel träffa Lars Hellman, regionchef för östra Sverige som enbart jobbar inom hälso- och sjukvård med specialistetablering.
Eftersom jag är en vanlig landstingsanställd vet jag inte så mycket om de olika formerna för privat verksamhet och jag bad Lars förklara övergripande. Jag har också förstått att det råder viss turbulens i nuläget avseende den s.k. etableringsrätten. Våras det för den privata ortopeden? Men nyvunnen egenföretagaranda, borglig regering och allt?
Nja, inte för den privata ortopeden, men i dagsläget för den privata vårdcentralen. Flera landsting (Halland Stockholm och Västmanland ) har infört s.k.vårdval. Där kan läkare på vårdcentralen verka enligt Kundvalsmodellen, där patienten ”har med sig en summa pengar”. D.v.s. vårdcentralen får bara betalt för listade patienter och patientbesök. Men det fungerar inte så för specialisterna.

50-plussare vill starta eget
Jag undrar vilka läkare som hör av sig till Praktikertjänst. Är det de som tröttnat på den offentliga vården? Lars berättar att den vanliga läkaren är en specialist i åldern 50+ som är rätt erfaren. De har ofta hamnat med en del administration på kliniken, sektionschefskap eller andra uppgifter. Jourer sliter och man har lust att ägna sig åt mer operativ klinisk patientnära verksamhet.
-Det får man hos oss, säger Lars, vi tar hand om administrationen. Vi hjälper till med avtal, löner, fakturering, IT, juridik m.m.
Av all vård som finns i Sverige är 9% privat, i Stockholm är andelen högre, ca 20%. Praktikertjänst har mest verksamhet i Stockholmsområdet, Skåne och Göteborg, i resten av Sverige är det glest med privat vård.
Så hur funkar det nu då om jag skulle ringa till dig om att få starta eget, frågar jag. Vad händer då?
-Vi sätter oss ner och jag lyssnar på din idé. Om den verkar bra kanske vi kommer överens om ett samarbete. Jag hjälper till att förhandla avtal med landstinget. Du blir anställd men din verksamhet är en resultatenhet bland många andra. Vi beräknar hur mycket månadslön du kan lyfta ut. Vi sköter övergripande administration och tar i genomsnitt 4% av din omsättning i ersättning.
-Det överskott som förhoppningsvis blir på mottagningen/resultatenheten stannar där och disponeras av dig(investeringar, utbildning, lön) .
Det låter lite med fyra procent?
-Ja, men det är många resultatenheter. Omsättningen är runt 9 miljarder/år.
Om det går åt skogen då? Det kanske visar sig att jag är en alkoholiserad latmask?
-Ja, ibland går man på pumpen men det händer väldigt sällan.
Vilka konkurrenter finns?
-Capio, Carema, GHB m.fl., men där är man som läkare en vanlig anställd fast av ett privat företag istället för landstinget. Praktikertjänst är mer att likna med ett producentkooperativ.

Attityder och incitament avgörande
Vi pratar om vad som gör att det kan bli effektivare vård i egen regi och Lars tror att det handlar om både attityder och incitament. Det lönar sig ju att vara produktiv och alla inblandade känner för verksamheten. Han påpekar mycket riktigt att jag sitter och intervjuar honom kl 10 en vardagsförmiddag, om jag jobbade som egen skulle jag troligen inte välja den tiden. -Mina läkare vill inte träffa mig när de har som mest att göra utan jag är tillgänglig för dem när det passar deras verksamhet, kanske efter kl 18.
(Jag tänker tillbaks och minns mina fruktlösa försök att få tag i någon på landstingets ekonomienhet en vanlig fredag eftermiddag! Hopplöst!)

Indikationsglidning?
Lars är också tveksam till varför landstingen ska producera vården själva, de ska beställa, granska och följa upp.
Allt är ju ändå skattemedel, menar han.
Jag frågar om risken för indikationsglidning. Om man får 600 konor för ett mottagningsbesök och 6 000 för en operation kanske man lättare tar beslut om operation även om det är tveksam indikation. Lars ser förvånad ut.
-Tror du att det förekommer?
Han tror dock inte att indikationsglidning är hållbart, eftersom det egna företaget måste ha bra relationer. Dessutom tar man över redan befintliga remisser m.m. som är bedömda eller skrivna inom landstingsdriven vård.
Tack för informationen, jag har lärt mig en hel del.
-När kommer du?
Haha! Så lättvärvad är jag inte! Jag får komma så småningom - jag har nog några år kvar i landstinget! Jag väntar in min 50årsdag, sen ringer jag!

Karin Andersson är specialistläkare vid Visby lasarett

Faktaruta Etablering. Enskilda personer. Nationell taxa(lag om läkarvårdsersättning) med olika tak för ersättning beroende på produktion. Etableringen är personlig och kan ej överlåtas. Begränsat antal. Vårdavtal. Landstingen tecknar avtal direkt med enskild läkare eller grupp av läkare eller vårdföretag och köper en viss mängd vård, t.ex. ett antal höftprotesoperationer. I avtalet kan man reglera exakt vad som skall göras och av vem. När den beslutade antalet höfter är gjorda är det slutproducerat. Upphandling. Detta är den form som förespråkas av EU av konkurrensskäl. Köparen/landstinget författar en kravspecifikation och flera firmor lägger anbud. I regel vinner den som har billigaste upphandlingen. Oftast finns tak på hur mycket som får produceras. Auktorisation/fri etablering/vårdval införs inom flera landsting och berör primärvård. Företag auktoriseras och får sedan fritt etablera sig. Patienten har en slags motsvarighet till ”skolpeng” och väljer fritt vårdgivare. I Stockholm diskuteras att ha en motsvarighet inom bland annat ortopedi där företag kan söka auktorisation för höft- och knäplastik och där patienten fritt får välja vårdgivare av de auktoriserade och där ersättningen för höftplastik är fast. Turbulensen handlar om den första formen ”den fria etableringsrätten”. Egen etablering finns idag, men är begränsad till en person och det finns bara ett visst antal. Det tillskapas inga nya. En egen etablering, ex. en praktik, kan idag inte överlåtas på en annan person eller säljas. Det innebärt.ex. att man inför pensionering inte är benägen att nyinvestera i ny utrustning Ersättningen från landstingen sker efter ett debiteringssystem, också kallat nationell taxa. Man får betalt per åtgärd Där finns olika tak för hur mycket man kan tjäna. Man får ”full” ersättning upp till en viss nivå, ”tak 1” och efter det en reducering av ersättningen till ”tak 2” Efter tak 2 får man enbart patientavgift för de besök /åtgärder man utför. På förslag från regeringen fanns att tillåta fri etablering i större skala, men EU och EG-rätten tycker att överlåtandet strider mot den fria konkurrensen. Det är svårt för exempelvis en spansk läkare att ta över en svensk praktik. Därför ligger nu även de befintliga etableringarna i farozonen och det skapar oro bland privatpraktiker i dagsläget. En utredning är tillsatt och beslut väntas under hösten 2008.

© Copyright Ortopediskt Magasin.