Väntetider i Vården – ett nationellt projekt med ortopedi som spjutspets

Per-Olof Josefsson och Magnus Karlsson hade satt ihop ett späckat program.

Projektet startade redan 1998 och uppdraget - som är en del av Dagmaröverenskommelsen mellan Socialdepartementet och Landstingsförbundet – är att utveckla uppföljningen av tillgängligheten inom den svenska hälso- och sjukvården. Målet är att få en tillförlitlig och aktuell översiktsbild på den nationella nivån, men också att landstingen ska bygga upp informationssystemen så att man lokalt kan följa ”patientens väg genom vården”.
Därutöver har inriktningen mot att stärka patientens valmöjligheter gjort att det finns behov av att snabbt kunna få upplysning om aktuella väntetider till olika mottagningar och behandlingar i landet.

Sex ortopeder
Expertgruppen som består av sex ortopeder från hela landet, har till uppgift att stötta arbetet med uppbyggnaden av väntetidsmätningarna, men också att genomföra mer djuplodande specialstudier kring olika aspekter på tillgängligheten. Studier har genomförts för att spegla patientupplevda konsekvenser och effekter av väntetiden, väntetid till MRT, administration av remisser och prioritering av remisser. För närvarande pågår också ett arbete med remissmallar och e-remiss. Nedan beskrivs väntetidsmätningarna och det pågående remissmallsarbetet översiktligt. Kontakta gärna någon av gruppens medlemmar (se nedan) eller gå in på www.vantetider.se för mer information.

Att mäta väntetider inte så lätt som man tror
Sedan våren 2000 finns väntetider till ett urval av mottagningar, undersökningar och behandlingar redovisade i ett nationellt system. Mätningarna är inte individbaserade utan uppgifter lämnas via webben av de enskilda enheterna enligt ett särskilt protokoll. Delar av materialet publiceras på Internet.
Mätningarna bygger på en modell (Flödesmodellen) och avsikten är att hela den medicinska vårdprocessen för ett enskilt vårdåtagande skall kunna följas. Flödesmodellen kräver dock att lanstingens patientadministrativa system utvecklas och att nya begrepp och termer kan tas i bruk.
Detta är ett långsiktigt arbete som Landstingsförbundet försöker få gehör för genom att bl.a. stötta särskilda utvecklingsarbeten för implementering av modellen inom tio landsting.
För ortopedi ingår för närvarande utöver väntetid till mottagning och MRT-rygg även väntetid till följande behandlingar:
• Primär höftledsplastik
• Primär knäledsplastik.
• Ryggoperation
• Korsbandsoperation
• Artroskopi i knäled (meniskoperation)
Mätningarna av väntetider görs från tre olika perspektiv;
förväntade väntetider för nytillkommande (patienter utan förtur), aktuella väntetider för patienter på väntelistan (antal som väntat mer än 12 månader), faktiska väntetider för patienter som fått vård ( andel som fått vård inom tre månader, medianväntetid och väntetid för percentil 90).
I mätningarna ingår också uppgifter om antal väntande och antal besök (planerad vård), undersökningar respektive behandlingar (planerad och oplanerad vård).

Felaktig kritik
En kritik som riktats mot mätningarna är att de inte visar de faktiska väntetiderna.
Detta är som framgår inte sant. Det har emellertid inte varit helt lätt att få in dessa uppgifter och redovisningen på Internet har i inledningsskedet fokuserat på nytillkommande patienters behov av upplysning.
För att markera skillnaderna i att informera respektive att följa upp har hemsidan numera två ingångar – en för patienter och en för personal.
Det mått på faktiska väntetider som har den högsta svarsfrekvensen är andelen som fått vård inom 3 månader. I figur 1 redovisas denna andel för det tredje tertialet 2002 respektive 2003.

Förbättrade områden
Av tabellen framgår att på flera områden har förbättringar inträffat.
Av tabellen framgår dock inte att skillnaderna är omfattande mellan olika enheter. Några har 100 procent inom 3 månader, medan andra har några 10-tal procent.

Remissen – nyckeln till effektivitet?
Remissen är ett mycket centralt instrument för planering och styrning av såväl den enskilda patientens vårdförlopp som de inblandade enheternas verksamhet. En god administration och effektiva rutiner för hantering av remisser är därför av stor vikt för väntetider, patient-genomströmning och vårdkvalitet.
För att studera hur remisser hanteras och prioriteras har projektet Väntetider i Vården gjort en studie av hur de ortopediska enheterna administrerar inkommande remisser och hur de ortopeder som i sin dagliga verksamhet bedömer remisser prioriterar dem. Studien pekade på stora skillnader mellan olika enheter såväl i administration som i prioritering.

Remissmallar
I syfte att förbättra remisshanteringen har Landstingsförbundet och Carelink, med stöd av Svensk förening för allmänmedicin och Svensk Ortopedisk förening, startat ett arbete för utveckling av remissmallar och elektroniska remisser. Mallar finns för höft-, knä- och ryggproblem samt en allmän remiss till ortopedi. Om testerna av de elektroniska mallarna – som beräknas starta i höst faller väl ut kommer ett arbete för att implementera e-remiss att breddas även till andra specialiteter.

Vad händer?
Väntetider i Vården håller för närvarande på att utvärderas inför en projektrevision vid kommande årsskifte. Allt talar för att uppföljning av väntetid är något som kommit för att stanna. Viss utveckling krävs men tiden är nu mogen för att föreslå en reguljär drift av databasen. Bland de utvecklingsinsatser som ligger närmast i tiden är en förbättrad feedback med sammanställningar och analyser av de uppgifter som rapporteras in.
Visionen om att kunna utveckla informationssystemen enligt den grundläggande Flödesmodellsidén så att enskilda patientärenden kan följas över tid kvarstår. I slutet av året kommer en sammanfattande rapport från de arbeten där modellen för närvarande testas.

Figur 1: Faktisk väntetid – andel patienter som erhållit vård inom tre månader (från beslut om behandling till genomförd behandling).

[Öppna tabell i ett nytt fönster]