Skulle du vilja att ditt barn fick en korsett som ska användas 23 h eller en som används 8 h per dygn med samma behandlingseffekt om barnet skulle behandlas för skolios? Idag finns en nattkorsett som ett alternativ till den mer traditionella dagkorsetten.

Figur 1. Providence korsett.

Figur 2. Mätutrustning för utprovning.

Figur 3. Utprovning.

För att nattkorsetten ska ge optimalt behandlingsresultat behövs mer forskning kring behandlingsmetoden och kring utprovningen av korsetten. Studien som kortfattat presenteras i denna artikel undersöker om det finns något samband mellan tryck från mätutrustningen för Providence korsetter och korrektionen av skoliosen. Om det finns ett samband skulle det underlätta utprovningen och i förlängningen ha effekt även på behandlingsresultatet.

Providence korsett
Det finns många olika typer av korsetter som används vid konservativ skoliosbehandling. I Göteborg har man sedan 2003 delvis brukat Providence korsetter (Se figur 1). Den största fördelen med korsetten är att den bara används nattetid då den överkorrigerar krökarna (1). Den ska korrigera skoliosen mer än vad dagkorsetten gör och i gengäld behöver den inte användas mer än 8h per dygn.

Patientgrupp
Patientunderlaget i den kvantitativa pilotstudien var 11 tjejer med adolescent idiopatisk skolios som var 10 år eller äldre och hade Rissers 2 eller mindre. Krökarna var torakala, lumbala eller torakolumbala och hade en Cobb vinkel på 25-35°. Krökarnas vertex var på Th7 eller lägre.

Utprovning/mätning inför korsetten
När Providence korsetter provas ut tas mått och en individuell prefabricerad korsett beställs. En speciell utprovnings utrustning bestående av en skiva och fyra stöd nyttjas för att ta alla mått som krävs (Se figur 2). Patienten ligger på skivan och stöden sätts fast så att de ligger an mot kroppen. Det övre stödet fungerar som mothåll, det andra placeras på vertex av en av krökarna, det tredje sätts i midjan och det fjärde stödet fungerar som ett mothåll och sätts vid trokanter (Se figur 3). För att korrigera krökarna ökar man successivt trycket på andra och tredje stödet. Placeringar av stöden bestämmer designen på korsetten.

Subjektiv metod
Tillverkarna rekommenderar att successivt förflytta placeringen på de två justerbara stöden inom vissa gränser på den torakala och lumbala regionen för att korrigera krökarna (1). Denna rekommendation, patientens smärtgräns och storleken på kröken/krökarna avgör hur mycket man kan justera stöden. Utprovningsmetoden anser jag vara för subjektiv och det kan vara svårt att veta när man har tillräcklig korrektion. Om korrektionen inte är tillfredsställande i korsetten kan man få beställa ytterligare en korsett vilket är omständligt för patienten och dessutom är det inte kostnadseffektivt. Det skulle vara bra att ha en tydligare riktlinje att gå efter och därför gjordes denna undersökning.
Standard utrustningen för utprovning av Providence korsetter användes i studien med undantaget att fyra trådtöjningsgivare var monterade på stöden.

Ingen negativ korrelation
Trycket som avlästes vid de fyra stöden jämfördes med varandra och med korrektionen av skoliosen. Korrektionen bestämdes med hjälp av röntgenbilder på ryggen utan och med korsett. Sambandet mellan trycket från det andra stödet och korrektionen av den torakala kröken var intressant att analysera (r ,074) i och med att det stödet utgör den primära kraften på den torakala kröken.
Likaså var trycket från det tredje stödet och korrektionen av den lumbala kröken (r -,169) av vikt att undersöka. Studien visade att det inte fanns något positivt samband mellan trycket från utrustningen och korrektionen av krökarna (Pearsons korrelation med konfidens intervall på 95%).
Det finns liknande studier gjorda som undersöker tryck från Bostonkorsetter och korrektion av skoliosen och Van den Hout et al (2) bekräftade att det inte finns något samband men Chase et al (3) visar på att ett samband kan existera om patienterna har liknande urvals kriterier.
Förklaringar av resultatet
Den viktigaste anledningen till varför inget samband har hittats antas bero på flexibiliteten av skoliosen. Chase et al (3) såg ett mycket starkt positivt samband mellan korrektion och flexibiliteten av skoliosen. Hade patienterna delats in i olika grupper med tanke på flexibiliteten skulle troligen ett tydligare samband kunna ha hittats. En annan förklaring är att andningen kan har påverkat mätvärdena på trycket. Ett genomsnitt av trycket under en tidsperiod skulle ge mer sanna värden än ett slumpartat tillfälle som var fallet i studien. Detta bekräftas av Beauséjour et al (4) och van den Hout et al (2). Dessutom skulle en mer utvecklad utprovnings utrustning minska felkällorna.

Sammanfattning
Pilotstudien visade att det inte fanns något positivt samband mellan trycket från mätutrustningen till Providence korsetter och korrektionen av krökarna.
Större patientunderlag och utvecklad mätutrustning skulle emellertid ge ett säkrare resultat. För mer utförligare information läs studien ”Pressure Application by the Providence Brace in the Treatment of AIS”.

Författaren: Frida Wernersson är ortopedingenjör.

Referenser
1/ Manual, D’Amato C., McCoy B. The Providence Scoliosis System

2/ van den Hout J.A.A.M., van Rhijn L.W., van den Munckhof R.J.H., van Ooy. (2002). Interface corrective force measurements in Boston brace treatment. Eur Spine J. 11, 332-5

3/ Chase A.P., Bader D.L., Houghton G.R. (1989). The Biomechanical Effectiveness of the Boston Brace in the Management of Adolescent Idiopathic Scoliosis. Spine. 14(6), 636-42

4/ Beauséjour M., Petit Y., Grimard., Aubin C., Dansereau J., Labelle H. (2002). Relationships between Strap Tension, Interface Pressures and Spine Correction in Brace Treatment of Scoliosis. Research into Spinal Deformities 3. 10S Press, 207-11

© Copyright Ortopediskt Magasin.