Vad är Whiplashkommissionen?
Whiplashkommissionen tillsattes under sommaren 2002 på initiativ av och med ekonomiskt stöd av de fyra stora försäkringsbolagen i Sverige: Folksam, If, Länsförsäkringar och Trygg Hansa. Bakgrunden till detta initiativ var den snabba ökningen av antalet rapporterade whiplashskador under 1990-talet och åtföljande stora problem för många patienter och stora kostnader för samhället. Kommissionens uppdrag var att under en period av tre år (senare förlängt ytterligare ett år, fram till 1 juli 2006) utreda problemen kring whiplashrelaterade skador utifrån bland annat trafiksäkerhetsaspekter, medicinskt omhändertagande samt försäkringsaspekter.
Kommissionens ordförande är förre statsministern Ingvar Carlsson och i kommissionen har också ingått bland andra Nina Rehnqvist (SBU) Siwert Gårdestig (Försäkringskassan) Maria L Lundgren, (Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade), Jan-Åke Brorsson, (Försäkringskasseförbundet) och Håkan Danielsson (Länsförsäkringar Liv). Kommissionen tog initiativ till tio utredningar inom tre områden nämligen inom trafiksäkerhet, vård och rehabilitering samt ersättningssystem. Konsensusdokumentet ”Diagnostik och tidigt omhändertagande av whiplashskador” från Svenska Läkaresällskapets och Whiplashkommissionens medicinska expertgrupp utgör en av dessa tio rapporter och är den mest omfattande av dessa.

Dokumentets innehåll och huvudsakliga slutsatser
Den medicinska expertgruppen arbetade med att sammanställa konsensusdokumentet från sensommaren 2004 fram till maj 2005 när Whiplashkommissionens slutrapport inklusive dess bilagor publicerades och presenterades.
Konsensusdokumentet innehåller tio kapitel:
1) Klassifikation och definitioner,
2) Epidemiologi, hälsoekonomi och samhällsmedicinska implikationer.
3) Patologi,
4) Smärtmekanismer,
5) Psykologiska och psykiatriska aspekter,
6) Besvär och undersökningsfynd i akut skede,
7) Prognostiska faktorer för långvariga besvär,
8) Balansstörning, yrsel och hörselsymtom,
9) Tidigt omhändertagande, utredning och undersökningsmetoder samt
10) Radiologiska och neurofysiologiska metoder.

Praktisk användning
Dokumentet har 80 sidor text och cirka 275 referenser. Varje kapitel avslutas med en ”faktaruta” med slutsatser. Meningen är att detta dokument skall komma till praktisk användning inom sjukvården. Den medicinska expertgruppen har föreslagit en förenklad och praktiskt tilllämpbar klassifikation av whiplashskador som innebär att sådana skador indelas i tre grupper: WAD-grad I, II resp. III (inte som tidigare i fem grupper).
En av huvudslutsatserna i konsensusdokumentet är att whiplashskador utgör en heterogen grupp och att behandlingen måste individualiseras.
Gruppen konkluderar också bl.a. att det finns tidiga varningstecken för att en patient skall utveckla långvariga besvär, t.ex. hög initial smärtintensitet i nacken och hög WAD-grad.
I konsensusdokumentet finns också konkreta råd och anvisningar om vad som bör ingå i klinisk undersökning av patienten, när det är aktuellt att röntga nacken samt specifika riktlinjer för behandling och uppföljning.

Informationsspridning
Ledamöter av den medicinska expertgruppen har i olika sammanhang föreläst om whiplashskador. En internationell konferens om whiplashskador arrangerades november 2005 i Karolinska Institutets lokaler av The Bone and Joint Decade 2000-2010 Task Force on Neck Pain and its Associated Disorders. Översättning till engelska pågår för att möjliggöra ytterligare internationell spridning av konsensusdokumentet.

Monter på Riksstämman
Vid Medicinska Riksstämman 2005 hade Whiplashkommissionen en egen monter och det var också på programmet ett symposium om whiplashskador med Nina Rehnqvist som inledare.
Under maj månad i år har konsensusdokumentet skickats ut till alla vårdcentraler i Sverige tillsammans med en särskilt utarbetad patientinformationsbroschyr (”Till dig som drabbats av en whiplashskada”) samt en ”lathund” som skall underlätta praktisk diagnostik av whiplashskador. Samma dokument har även skickats till landets akutmottagningar, ortopedkliniker och kirurgkliniker.
Förhoppningen är att informationen i dessa dokument ska leda till ökad förståelse av den medicinska problematiken vid whiplashskador och underlätta diagnostik och tidigt omhändertagande av patienter med whiplashskador. Ytterligare exemplar av konsensusdokumentet, lathunden och patientinformationsbroschyren kan beställas från kansli@whiplashkommissionen.org eller laddas ner från Whiplashkommissionens hemsida www.whiplashkommissionen.org.

Författaren: Christer Hildingsson är docent och överläkare vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå, och Björn Rydevik är professor och överläkare vid SU/Sahlgrenska i Göteborg

Bild 2: Fram- och baksida av "lathunden" med klassifikationsschema för stadieindelning samt praktiska råd om handläggning av whiplashskador.

---