Sår och benamputation:
Vetenskap och
beprövad erfarenhet

Sårbehandling diskuterades livligt vid en konferens i Hässleholm i februari. Bland annat berördes vikten av att kvalitetssäkra sina rutiner.

Sårläkning stod på schemat vid konferensen i Hässleholm.
Konferensen hölls i Kulturhuset i Hässleholm.

Konferensen hölls på Kulturhuset i Hässleholm 1-2 februari 2007. Drygt 90 sjukgymnaster, sjuksköterskor, undersköterskor, arbetsterapeuter, läkare och ortopedingenjörer hade strålat samman för att ta del av de erfarenheter och kunskaper som Högskolan i Kristianstad, primärvården i Hässleholm och amputationsteamet i Hässleholm-Kristianstad har upparbetat.
Konferensen leddes av Brita Larsson, sjukgymnast på Gåskolan i Hässleholm, som presenterade specialister som ingår i amputationsteamet, vars fokus är kirurgisk behandling, rehabilitering och protesförsörjning av patienter efter amputation. Vidare presenterades förläsare som är specialister inom läkemedel, nutrition, och fysiologi med inriktning på sårbehandling.
Ortopeden Gert-Uno Larsson, Kristianstad sjukhus, inledde med att diskutera val av amputationsnivå och amputationsteknik. Han diskuterade även postoperativa förband, kompressionsbehandling samt tidig protesbehandling som en generell plan vid efterbehandling. Konklusionen var att val av operatör och amputationsnivå är viktigt för framgångsrik rehabilitering. Förband, rigid förband och kompressionsbehandling är förutsättning för tidig protesförsörjning.

Smart behandlingsprogram
Teamet i Hässleholm-Kristianstad har valt att kvalitetssäkra sina rutiner vid Major Lower Extremity Amputation1, som har utvecklats till behandlingsprogrammet SMART™.
Kärnan i verksamheten är en multidisciplinär ansats. De flesta amputationer görs enligt sagitell snittföring som följs av ett rigid förband (ORD(tm), Össur Rigid Dressing) Iceross(R) Post-Op hylsa Icex(R)) i 5-7 dagar. Därefter appliceras Post-Op silikon hylsa som kompressionsbehandling och avslutas med tidig protesförsörjning med ICEX-metoden. Patienterna har i genomsnitt blivit protesförsörjda inom 42 dagar efter amputationen. Vad som är intressant är att fördelningen mellan TT/TF är 3,0:1, och att mer än hälften av patienterna blev protesförsörjda.
Allmänläkare vid vårdcentralen i Hässleholm, Karen Vibe, visade på vikten av att primärvård och slutenvården har ett gott samarbete för att minska lidande hos patienten och öka/säkra kommunikationen mellan vårdgivarna. Hon belyste att förutsättningar för att lyckas är att skapa förtroendefulla och respektfulla relationer mellan olika vårdgivare. Det krävs även samsyn mellan inblandade aktörer, likartade prioriteringar och gemensamma kunskaper om rutiner, förhållningssätt, vård samt behandling.

Nutrition och sårläkning
Lektor Kerstin Ulander, Högskolan i Kristianstad, diskuterade mycket intressant och engagerat nutrition som en viktig beståndsdel vid sårläkning. Begreppet livsmedel är just vad det låter, ett medel för att upprätthålla livet. Hur proteiner, kolhydrater och fett paketeras är viktigt, framför allt vid behandling inom äldreomsorgen. Genom att bedöma patientens näringsstatus kan korrekt näringsbehandling ges. Anamnes, fysisk bedömning, antropometrisk bedömning, biokemisk bedömning samt funktionell bedömning av patientens näringsintag ger förutsättningar för behandling.
Professor Christina Lindholm, Högskolan i Kristianstad, föreläste om olika slags sår, betydelsen av att använda alla sina sinnen vid bedömning av det befintliga såret och prevention för att nya ska uppstå. Christina gav vidare många uppslag om var mer information kring bedömning av sår, behandlingsstrategier och förebyggande omvårdnad går att finna.

Multidisciplinärt
Marie Göransson, sjuksköterska vid Gåskolan, redovisade principer vid sårbehandling av amputerade.
Återigen betonades vikten av en multidisciplinär ansatts vid behandlingen.
Vid Gåskolan i Hässleholm har patienten tillgång till ortopedläkare, rehabläkare, ortopedingenjör, sjukgymnaster och även sjuksköterska. Sjuksköterskans roll är att vårda och behandla sår som uppkommer efter amputation. Det förbandsmaterial som används är främst fuktighetsbevarande och tättslutande förband som underlättar kroppens egna läkningsmekanismer. Fördelarna är mindre smärta, färre infektioner och effektivare upprensning av såret. Oftast används förbandsmaterialet under en silikon hylsa som ger kompression, vilket kräver att förbandet tar hand om sårsekretion,skyddar sårkanter och möjliggör få förbandsbyten. Att förbandet tar minimal plats är också viktigt, eftersom patienterna oftast använder sin protes under sårläkningsprocessen.
Läkare Annika Kragh, som arbetar vid Geriatrik och Rehabilitering Ortopedkliniken Kristianstad, visade på sårläkning och behandling ur perspektivet: Läkemedel, vad ska man tänka på? Vissa fysiologiska negativa effekter för sårläkning kan hjälpas av att medicinera, så som att ge lagom dos diuretika för att minska ödem och förbättra cirkulationen. Annika visade också på att ”stigen” som leder fram till optimal läkemedelsbehandling ibland kantas av biverkningar som gör att ”rätt” läkemedelsanvänding kan vara svår.

Protesförsörjning
Ortopedingenjör Anton Johannesson, OTAB i Kristianstad, presenterade teorier om tidig protesförsörjning. Genom kompressionsbehandling med användning av silikonhylsa främjas sårläkning, stumpen formas och dess volym minskas. Under den tidiga fasen efter amputation är träning utan protes viktig för att patienten även ska kunna bli mobil utan protes. Tidigast efter 21 dagar kan protesförsörjning startas, eftersom sårkanternas hållfasthet inte tillåter funktionell belastning från proteshylsan. Tidig protesförsörjning spelar en viktig roll för att undvika att patienterna anpassar sig till passiv livsstil, vilket försvårar och förlänger rehabiliteringstiden. Bland en uppsjö av metoder och hylsdesign som finns att tillgå vid protestillverkning, är Total Surface Bearing (TSB) den design som är mest fördelaktigt. Användning av Icex(R)-systemet,innebär direkt tillverkning av proteshylsan med hjälp av tryckavgjutning vilket ger optimal fördelning av tryckbelastningarna utöver hela stumpens yta. Valet av fastsättningsmetod för protesen väljs utifrån patientbehov och möjligheter, snörkoppling, pinnlåsning eller en kombination av ventil och en lufttät manschett. Anton påpekade att trots den tidiga protesförsörjningen är det endast 21% av patienterna som är i behov av en ny protes inom sex månader.
Marie Göransson och Anton Johannesson gick även igenom ett stort antal patientfall av amputerade med sårläkningsproblematik som framgångsrikt behandlats av Gåskole- teamet. Vad som framgick av detta är att adekvat behandling och samtidig protesanvändning gick alldeles utmärkt att kombinera!

Kvalitet i varje steg
Överläkare Peter Vibe, Hässleholms sjukhus, sammanfattade konferensen med att visa vilka riktlinjer som har dragits upp. Kvalitet i varje steg är mottot för verksamheten som utgår utifrån individuellt uppsatta mål för varje patient. För att detta skall få genomslag krävs kontinuitet, utbildning i alla led och tillit inom vårdteamet. Ur ett patientperspektiv betyder detta att få möjlighet att träffa alla vårdgivare på samma ställe, hög tillgänglighet, samt att vid Gåskolan få träffa medmänniskor i liknande situation. Teamets mål innebär att de som går före amputationen skall gå efter, hög andel underbensamputerade, återgång till tidigare boende. För beställaren innebär detta en kostnadseffektiv vård, där kostnaden för amputationen blir ca 600 000 kr. Vad som är anmärkningsvärt är att kostnaden för protesen endast är 6%, av denna kostnad.
På konferensen deltog också ett antal av de företag vars produkter togs upp som exempel. Konferensen hölls i samarbete mellan Empower Health Care Solutions AB, Högskolan i Kristianstad, Gåskolan i Hässleholm, Ortoped kliniken Kristianstad och OTAB.

Ronney Bergkvist och Cecilia W Jägerbrink är ortopedingenjörer i Uppsala

Noter
1 Amputation genom eller proximalt till ankelleden (Eneroth, 1997)


© Copyright Ortopediskt Magasin.