Surfande på bloggar, där helt vanliga människor, utanför doktorns mottagningsrum får uttrycka sig kan man snabbt utläsa en uppgivenhet och frustration över de många valmöjligheterna till benhandling. Ultraljud, kortisonspruta, specialskor, inlägg eller tejp, vad är det egentligen som hjälper?

Hälkuddar i viskoelastiskt material.

Traditionellt inlägg i EVA

Sula med lateral upphöjning.

Plantar Fasciit, ofta kallad hälsporre, är en vanlig åkomma i Sverige. En snabb sökning på Google avslöjar ett stort antal sidor tillägnade åkomman. Fakta blandas med goda råd, uppsnappade tips och reklan för diverse produkter som var och en lovar smärtfria fötter.
Också i läkarkretsar har denna mångfald av behandlingsmöjligheter uppmärksammats. I ett studiebrev, utgivet av Svensk Förening för Allmän Medicin beskrivs 2005 flertalet behandlingar samt bristen för vetenskaplig evidens för de flesta av dem. Den här artikeln syftar till att kort beskriva de idag vanligast förekommande ortopedtekniska behandlingarna samt deras teoretiska bakgrund.

Sök orsakerna!
Plantar fasciit är ett tillstånd i plantara fascians tendinösa infästning i calcaneus. Den är vanligen diagnostiserad genom palpationsömhet på och kring senfästet. I vissa fall kan man även radiologiskt se en förkalkning vid senfästet den s.k. hälsporren. Viktigt är dock att se orsaken till denna förkalkning, snarare än att stirra sig blind på själva sporren. En överbelastning i plantara fascians proximala fäste kan ha många orsaker. Felställning i foten, övervikt, plötslig aktivitetsökning eller byte av skor. Foten förlängs vid belastning och här spelar plantara fascian en avgörande roll för att bibehålla det längsgående fotvalvet. Ortopedtekniska åtgärder borde därför syfta till att hjälpa bibehålla de längsgånde fotvalvet vid belastning för att avlasta det överansträngda senfästet.

Fotbäddar
Fotbäddar eller inlägg efter avgjutning är en bevisat effektiv behandling. En randomiserad kontrollerad studie nyligen gjord i Lund visar att inlägg efter avgjutning är effektiva både på lång och kort sikt samt har högre acceptans än nattortos. (Roos et al) Flertalet andra studier rapporterar att individuella fotbäddar fungerar bättre än prefabricerade dito eller hälkuddar. (Selighman et al 2003, Landorf 2006). En preparatstudie visar också att fotbäddar signifikat minskar töjning i den plantara fascian vid axiell belastning. En lateral upphöjning under MTP 4-5 har enligt denna forskargrupp samma effekt då den skapar ett lås mellan calcaneus och cuboideum. (Kogler et al 1995, 1999). En klinisk studie i Sverige pågår just nu för att utvärdera effekten av behandling med lateral upphöjning.

Formstabila ortoser bäst
Skall prefabricerade ortoser användas har formstabila sådana bättre effekt än mjuka med förmodad stötdämpande effekt.
Hälkuddar i olika, oftast viskoelastiska material, beskrivs av många patienter ge kortsiktigt smärtlindring i de mesta akuta skedet. En studie (Black 1996) rapporterar att de har bättre effekt än steroidinjektion (Lederspan) vid korttidsuppföljning.

Nattortos
En ortos nattetid stretchar plantara fascian och motverkar att den förkortas då foten är i vila. Detta syftar till att motverka den intensiva smärtan på morgonen då foten belastas och senan sträcks ut igen, samtidigt som senfästet skonas från den högre belastning som uppkommer då en hopdragen sena skall strechas ut. Studier som bevisar effektiviteten hos nattortoser avser främst rigida ortoser, antingen med skena anteriort eller posteriort.

Tejpning
Har främst till syfte att hålla ihop hälkudden och på så sätt skapa mer stötdämpning. Det finns även varianter där tejpen stäcks till framfoten, ofta i en åtta, och ankras där, då med syfte att assisteras det längsgående fotvalvet vid belastning. Tejpning som följs upp med individuellt tillverkade fotbäddar där hälkudden hålls ihop av stadiga kanter bak används i viss utsträckning med gott resultat. Viktigt här är att fotbädden modelleras efter den tejpade foten för god uppföljning.

Stretchning
En studie har jämfört individuella fotbäddar med strechövningar för gastrocnemicus. De uppger att personer som står större delen av dagen är mer hjälpta av stretchövningar än de som står mindre. (Pfeiffer 1999)
Sammanfattningsvis kan sägas att information till patienten om orsaken till smärtan och eget ansvar i behandlingen vid val av skor och kroppsvikt kombinerat med ortopedteknisk behandling med fotbäddar eller ortos ger bäst resultat. Sjukgymnastisk behandlig såsom tejpning och strechövningar kan följas upp med fotbäddar för att öka effekten. n

Jenny Utbult arbetar på Aktiv Ortopedteknik i Stockholm

Referenser
Kogler G.F, S. S. E., Paul J.P. (1995). Biomechanisms of longitudinal arch support mechanism in foot orthoses and their effect on plantar aponeurosis strain. Clinical Biomechanics, 11(5), 243-252.
Kogler G.F, V. F. B., Solomonidis S.E, Paul J.P. (1999). The Influence of Medial and Lateral Orthotic Wedgeson Loading ofh the Plantar Aponeurosis. The Journal of Bone & Joint Surgery, 81(10), 1403-1413.
Landorf, -. K.-B., Keenan,-A-M , Herbert,-R-D (2006). Effectiveness of foot orthoses to treat plantar fasciitis: a randomized trial. J.Am.Podatr.Medi.Assoc., 166(12), 1305-1310.
Martin R.L, I. J. J., Conti S.F, (1998). Outcome Study of patients with insertional plantar fasciitis Foot & Ankle International, 19(12), 803-811.
Pfeffer G, B. P., Deland J, Lewis A, Anderson R, David W, et al. (1999). Comparison of custom and prefabricated orthoses in the initial treatment of proximal plantar fasciitis. Foot & Ankle International, 20(4), 214-221.
Roos E, P. D., PT; Engström M BSc, CPO; Söderberg B, BSc, CPO. (2006). Foot Orthoses for the treatment of Plantar Fasciitis. Foot & Ankle International, 27(8), 606-611.
Rosenberg P, H. J. (2004). Smärttillstånd i muskler och senor: Svensk Förening för Allmänmedicin.
Selighman D.A, D. D. R. (2003). Customized Heel Pads and Soft Orthotics to Treat Heel Pain and Plantar Fasciitis. Archives of Physical Medical Rehabilitation, 84, 1564-1567

© Copyright Ortopediskt Magasin.