Hur säkra är vi på det vi gör? Det finns studier som visar på skrämmande resultat när det gäller patientsäkerheten, misstag som i värsta fall kostar liv.

TECKNING: Åke Karlbom

Patientsäkerhet har sedan år 2000 blivit ett hett ämne. Bakgrunden är de studier som genomfördes i slutet av 1980-talet i USA och senare i Kanada, Storbritannien, Nya Zeeland och, kanske för oss mest relevant, i Danmark. Dessa studier visar att ungefär vart tionde slutenvårdstillfälle är förknippat med komplikationer i diagnostik eller behandling. Minst hälften av dessa anses vara undvikbara! Med undvikbara menas då, att ett annat sätt att genomföra diagnostiken eller behandlingen hade kunnat ge ett resultat utan skada för patienten. Skadan kan vara ganska måttlig, som t.ex. några dagars längre vårdtid, eller ge upphov till bestående men, invaliditet eller dödsfall. Ur patientens perspektiv är undvikbarheten kanske inte det viktigaste. En allvarlig komplikation drabbar hårt även när den inte är en följd av ett fel, missgrepp eller misslyckande.
I USA har IHI (Institute for Health Care Improvement) tidigare bedrivit en kampanj kallad Save 100k lives. Kampanjens syfte var att man på sjukhus skulle implementera sex evidensbaserade modaliteter för att förbättra överlevnadschanserna för allvarligt sjuka patienter. Under de 18 månader kampanjen bedrevs ”räddades” 122 000 liv, d.v.s. standardiserade mortalitetssiffror för de drygt 3100 deltagande sjukhusen minskade motsvarande detta antal.
Nu startar IHI en ny kampanj kallad Protecting 5 million lives from harm (www.ihi.org/IHI/Programs/Campaign/). Nu vill man inte bara rädda liv utan också minska lidandet i samband med sjukvård. Det berör läkemedelsskador med fokus på antikoagulantia, sedativa, opiater och insulin. Det berör trycksår, MRSA och hjärtinkompensation.

Kirurgiska komplikationer
Av störst intresse för opererande specialiteter är att man inkluderar en annan kampanj, som syftar till att reducera kirurgiska komplikationer. Denna går under beteckningen SCIP, Surgical Care Improvment Project (www.medqic.org/scip).
Huvudpunkterna i SCIP är inte okända för svenska ortopeder, tvärtom har svenskar gjort viktiga insatser inom de områden, som berörs.
Trombosprofylax: Åtminstone i USA menar man att de effektiva och säkra metoder som finns för trombosprofylax underutnyttjas eller inte ges på ett korrekt sätt.
Kirurgiska sårinfektioner: Av de patienter, som ordinerats antibiotikaprofylax inför kirurgi, får endast 30 procent denna i rätt tid preoperativt, om de får den alls! Dessa siffror tycks också gälla i vårt land. Väletablerade hygienrutiner följs inte alltid på vare sig operations- eller vårdavdelningar. Här finns en stor förbättringspotential.

Dödlig lunginflammation
Hjärtkomplikationer är vanliga i samband med och efter kirurgi. 2-5 procent av drabbas. Siffran är naturligtvis mycket högre vid kärlkirurgi och hjärtkirurgi. Adekvat tillförsel av beta-blockerare hävdas kunna minska risken för postoperativ kardiell ischemi, särskilt hos riskpatienter.
Postoperativ pneumoni förkommer i 9-40 procent och är åtföljt av en hög mortalitet på 30 procent. Med aktiva vårdinsatser och lämpliga läkemedel kan risken påtagligt minskas.
Här finns alltså ett antal mycket konkreta förbättringsområden, som berör alla opererande specialiteter och kanske i synnerhet ortopedin.

Kan svensk ortopedi utmana?
Därutöver kanske vi från svensk sida kan tänka oss att lägga till några områden, där vi måhända har ett kunskapsförsprång.
Det kan gälla malnutrition och missbruk av nikotin och alkohol, faktorer som påverkar infektionsrisk och rehabilitering.
Kan svensk ortopedi utmana den amerikanska och genomföra en liknande kampanj med ännu bättre resultat? Förutsättningar, i form av kompetens, utrustning och vilja att ge patienterna bästa möjliga vård, finns ju!
I samband med Svensk Ortopedisk Förenings ortopedvecka finns mer inspiration att hämta fredagen 31 augusti 08.00-09.30 under symposiet Patientsäkerhet. Vår viktigaste framtidsfråga.
Av de medverkande märks kanske särskilt professor John Stanley, Writhington, England. John Stanley är en auktoritet inom övre extremitetens skadepanorama, inte minst beträffande idrottsskador, men han har också ägnat de senaste åren åt att försöka förbättra patientsäkerheten inom ortopedi.

Jon Ahlberg är chefäkare vid Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag och Göran Modin är verksamhetschef, ortopedkliniken, Södersjukhuset

© Copyright Ortopediskt Magasin.