2
     
 
 

Ledaren 2-08

Att fela är mänskligt -
men inte att fortsätta

Som framgår av flera av artiklarna i OM:s temanummer lämnar dagens sjukvård en hel del i övrigt att önska vad gäller kvalitetskontroll och patientsäkerhet. Men tittar man bakåt i tiden har det aldrig varit bra. Eller har det?
En sak har blivit förmodligen blivit något sämre, nämligen det personliga ansvaret för patienten. Det var vanligt på det forna 1900-talet att överläkarna lusläste alla journaler, och jag kommer fortfarande ihåg kommentaren till en av mina operationsberättelser - där det inte var någon hejd på anatomiska anomalier, besvärliga blödningar, dåliga instrument och belysning, premenstruella operationssköterskor och inkompetenta anestesiologer. Med en diminutiv men mycket elegant och sirlig blyertspiktur hade chefen skrivit i journalen: Jaså?
Man fick ständig återkoppling, mer eller mindre konstruktiv kritik, och vid sällsynta tillfällen kanske till och med litet beröm. Samtliga fall diskuterades på operationskonferenser, och alla röntgenbilder skärskådades in plenum. Det illustrerar att kvalitetsarbete i mångt och mycket bygger på ett förhållningssätt, och att det i sin tur bygger på ansvarsskyldighet. När man tycker att det är en rationalisering att ta bort återbesök, röntgenkontroller, och t.o.m. preoperativa bedömningar är det föga framsynt. Det skulle aldrig falla kommersiella företag in att rationalisera bort kvalitetsarbete och produktkontroll; det skulle bli dyrt, mycket dyrt. Men det har man gjort inom sjukvården.

Kvalitet sparar pengar
Kvalitet och säkerhet kommer att betala sig mångfalt, även om man bara räknar kronor och ören. En av de första som insåg nödvändigheten av att använda statistiska metoder i sjukvården var Florence Nightengale. Hon har många efterföljare i de kvalitetsregister som så framgångsrikt förbättrat vården, där inte minst de ortopediska registren varit snöplogar. Har du förresten uppdaterat dig om nuläget för ortopedregistren? Besök NOK:s hemsida. Bland övriga register som förändrat praxis kan nämnas bråckregistret, gynopregistret och reumaregistret som kraftfullt understött användningen av de nya reumaläkemedlen, vilket bland annat visat sig i ett minskat antal protesoperationer på reumatiker i våra register. Registren har tidigare inte haft någon vettig finansiering, utan drivits delvis som hobbyverksamhet av ett fåtal entusiaster.

Det är synd och skam, för de enda som kan utföra arbetet är professionerna. Ett annat problem med alla dessa register - snart 100 st – är att det inte funnits någon vilja att integrera registren och att integrera dem med journalerna. Varför? Prestige, revir och rankuner, men också vissa legala aspekter. Men den nya patientjournallagen ger ökade möjligheter till smarta lösningar.
En rationell och integrerad datafångst med vassa analysverktyg skulle på kort sikt betyda mycket mer för den praktiska sjukvården än proteomics, epigenetik, genetik, molekylärbiologi och PET- och högthesla-maskiner tillsammans, och det till en bråkdel av kostnaderna. Och på längre sikt är högkvalitativa patientregister en förutsättning för att man ska kunna göra något med de underbara fynd som molekylärgenetiken utlovar. Socialstyrelsen och HSAN tillsyn spelar också viktiga normerande roller, genom Lex Maria och andra anmälningar. Man kan inte komma ifrån att det behövs externa granskare utanför professionen, speciellt när man kommer in på juridiska överväganden.

Projekt för att minska protesinfektionerna
Ett annat utmärkt verktyg, som fortfarande utnyttjas för lite i det praktiska arbetet, är Patientförsäkringen. På individuell nivå säkerställer PSR att doktorn får återkoppling på sina misstag. PSR återrapporterar också komplikationer per sjukhus. Men återigen, eftersom anmälda skador och komplikationer ändå är tämligen sällsynta, så mycket skulle vara vunnet på att aggregera PSR-data på nationell nivå och att samköra med våra kvalitetsregister. Veritabla guldgruvor för kliniska forskare.
SOF ska tillsammans med Infektionsläkarföreningen och PSR dra i gång ett projekt för att minska antalet protesinfektioner, vilket ska bli mycket spännande. Liksom i VRISS och liknande projekt kommer förmodligen den initiala effekten bli fler anmälda infektioner, helt enkelt eftersom man uppmärksammar problemen, men målet för projektet är att minska det reella antalet infektioner. Vi kommer även att ordna kurser för verksamhetschefer och kvalitetsansvariga, mer information om det kommer på SOF:s hemsida. SOF kommer också att samla en arbetsgrupp för kvalitets- och patientsäkerhetsfrågor, med konstituerande möte vid ortopediveckan i Halmstad. Vill du delta i arbetet, kontakta Susanna Söderström, susanna.soderstrom@lg.se, eller undertecknad!

OLLE SVENSSON

© Copyright Ortopediskt Magasin.