Privatortopeden jobbar för två


Privatortopedernas framtid är hotad. Det ska inte längre vara möjligt att överlåta kliniker till yngre kollegor. Helt stolligt tycker författarna till det här inlägget, som menar att effektiviteten på de privata klinikerna är sådan att en privatortoped måste ersättas med två offentligt anställda!

I Sverige arbetar få specialister utanför de stora sjukhusen. Så t.ex. är vi knappt 100 ortopedspecialister i öppen vård, de flesta privata. Det motsvarar c:a 10% av landets ortopeder.
På sikt kommer de privata specialistmottagningarna att försvinna då de nuvarande innehavarna pensioneras. Etableringen, d.v.s. rätten att bedriva privatmottagning, togs nämligen bort i den nya sjukvårdslagen. Mottagningen kan/får därför inte överlåtas till en efterföljare. Avvecklandet av den privata specialistvården ter sig för de, som känner till och uppskattar kvaliteten och kostnadseffektiviteten i den privata vården, som obegriplig och ogrundad.
Vi vill ge en bild av en varierad och intressant verksamhet, som öppen-vårdsortoped och som kanske kan locka att ta steget ut från det stora sjukhuset.

Finansiering
Den privata vården i vårt land finansieras med offentliga pengar via landstinget eller privat via en sjukvårdsförsäkring och, vilket blivit alltmer vanligt, av patienten direkt. Ersättningen från landstinget grundas på en nationell läkarvårdstaxa.

Operationer i lokalbedövning
C:a hälften av ingreppen är knäartroskopier med videodokumentation. Merparten, c:a 90-95%, är meniskingrepp. Patienten lämnar mottagningen efter operationen på egna ben och utan kryckor. Hallux valgus och rigidus opereras i regional bedövning med t.ex. chevronosteotomi resp cheilectomi eller youngswickosteotomi. Andra vanliga fotingrepp är metatarsalosteotomier och morton ”neurom”. Handkirurgiska ingrepp domineras av carpaltunnelklyvning och stenoserande tenovaginiter.

Reduktion efter prioritering? Nej!
Skärpning av indikationer och försnävning av diagnosgrupper, dominerar förslagen om hur vi skall komma till rätta med de skenande kostnaderna.
I vilken omfattning kan prioriteringskrav komma att inverka på den ortopediska specialistöppenvården, som den bedrivs idag?.
Vi bedömer att merparten av våra patienter med knäbesvär, som åtgärdas vid artroskopi idag, även kommer att vara berättigade till ingrepp då indikationskraven höjs. Vi gör t.ex. få artroskopier på personer som är över 70 år.
Det är vår uppfattning många knäskador får ett bristfälligt omhändertagande.
Väntetiden till meniskingrepp är alltför lång, risken att initiera eller påskynda en artrosutveckling ökar. Vi kommer att få betala i framtiden för betydligt dyrare knäingrepp. Fler artroskopier i lokalbedövning i öppenvårdskliniker skilda från de stora sjukhusen kan öka kapaciteten och korta väntetiderna.
Carpaltunneloperation krävs så gott som undantagslöst för att rädda en fortsatt handfunktion.
Besvär i fötter är vida underskattade inom sjukvården. Faktum för många personer med fotsmärtor är att de inte kan förflytta sig i önskvärd omfattning. Rådet ”köp större skor” är nästan oförskämt! Är det något som personen med en ond fot har gjort, så är det att köpa nya skor, som garderoben är full av.
Större delen av den öppenvårdskirurgi som vi utför idag, kommer att behövas även i morgon.
Lösningen är att utveckla den kostnadseffektiva dagkirurgin i små enheter.

Bättre ekonomi
Strikt jämförelse mellan kostnaden för ingreppen vid den privata öppenvårdsmottagningen och motsvarande operationer på sjukhuskliniken är svår att göra. Tar man hänsyn till den tidsmässiga effektiviteten blir emellertid skillnaden uppenbar.
Flera undersökningar visar att sjukhusspecialisten använder c:a 30% av sin arbetstid till direkt patientvård. Motsvarande för öppenvårdsspecialisten är 80-85%! Det är därför inte någon överdrift att hävda att om/när dagens öppenvårdsspecialist avskaffats, kommer det att behövas minst två specialister på sjukhuset för att klara den privata specialistens produktion.

Hur är det att jobba som privat specialist?
Du jobbar i en lokal på c:a 170-200 kvm, med sekreterare, op-sjuksköterska och op-undersköterska. Operationsenhet med autoklav och sköljrum samt en mottagningsenhet med flera rum för behandling, undersökning etc. Mottagningen är datoriserad. Arbetsschemat lägger Du och personalen upp. Vi opererar under förmiddagen med en del mottagningsbesök- återbesök inlagda mellan operationerna, medan eftermiddagen ägnas åt mottagning där första besök varvas med återbesök.
Beslutsvägen för inköp är kortast möjliga. Du avgör själv vilka nya instrument eller annan utrustning som Du vill satsa på. Det gäller även din och personalens vidareutbildning.

Är det mycket administrativt jobb?
Vi arbetar inom Praktikertjänst, vilket ger många fördelar. Du är anställd med en överenskommen månadslön samtidigt, som Du ansvarar för ditt kostnadsställe med de krav som följer därav att mottagningen måste gå ihop. Du betalar en månatlig ersättning till Praktikertjänst för administration, bokföring och får kompetent hjälp med personalfrågor och i förhandling av t.ex. vårdavtal. Praktikertjänst har vidare mycket bra lösningar av pensionsfrågor. Det administrativa arbetet på den egna mottagningen är därför mycket begränsat.

Vad gör att man trivs med att vara privat?
Du sköter dig själv. Hela arbetslaget drar år samma håll, vi hjälps åt att ge den bästa vården.
Personalen är med i hela behandlingsgången, från tidsbokningen, mottagandet i receptionen till att ta del i planering och information inför operationen, att vara med vid ingreppet och ta ett aktivt ansvar i den postoperativa informationen och uppföljningen. Alla på mottagningen får en bild av resultatet av behandlingen/operationen. Varje patient är mottagningens entreprenad. Som doktor har Du ansvar för varje patient. Det finns inte ”någon annan” som tar över när Du går hem. Självklart är därför också att vi ställer upp när något krånglar i det postoperativa förloppet. Kontinuiteten är 100-procentig!
Det kanske viktigaste för trivseln är att Du rår över den egna arbetssituationen. Takten i arbetet liksom lönen bestämmer Du själv. Det finns ett incitament att ta ytterligare en patient!

Hur kan Du pröva på?
Ta några dagar och gå med i jobbet för att se hur vi jobbar. Det kan eventuellt finnas möjlighet att gå in som vikarie. Hos JS testas en modell som landstinget är med på. En dag i veckan har en ortoped vid Ortopedkliniken rätt att arbeta inom ramen för det gällande vårdavtalet. Någon eller att par fredagar upplåts operationssalen för extraartroskopier. Gästspelen är mycket uppskattade. Framför allt därför att man får kontinuitet i behandlingen, från att se patienten på mottagning, att operera och följa upp resultatet vid återbesök.
Ta kontakt med någon privat ortoped och hör dig för!
I tider där det gäller att göra besparingar är det viktigt att vården ges på en adekvat omhändertagande nivå. En stor del av det som specialisterna gör på det stora sjukhuset, kan flyttas ut i mindre och mer effektiva enheter och utföras till en lägre kostnad. Därigenom ökar utrymmet för den vård som verkligen behöver de kvalificerade och kostnadskrävande resurserna.
I Läkarförbundets program ”Svensk sjukvård i framtiden” deklareras ett klart stöd för en utbyggnad av specialistvården utanför sjukhusen i den närsjukvård, som drivs intill och i samarbete med de allmänmedicinska specialisterna. I programmet finns också kravet på att varje läkare skall ha rätt att arbeta privat.
För att nå dit krävs att Läkarförbundet sätter kraft bakom orden. Det gäller inte bara att övertyga de politiska makthavarna. Minst lika viktigt är att få läkarkåren att inse både den offentliga och privat vården blir bättre av konkurrens. Den utveckling som vi idag ser ut att gå mot, ett offentligt vårdmonopol, måste brytas.

Författaren: Jan Hultin och Jan Sandegård är privatortopeder i Helsingborg resp.
Östersund

 


© Copyright Ortopediskt Magasin.