en svenska ortopedin har gjort sig känd för banbrytande insatser för att förbättra kvalitén inom sjukvården. Den viktigaste orsaken till detta är våra kvalitetsregister som är världsledande och som har blivit förebilder för liknande register i ett stort antal länder.
Nu är det ju inte så att registrering av olika parametrar automatiskt leder till en förbättrad kvalitet. Jag tror att många med mig har plågats av det registreringsvansinne som breder ut sig i sjukvården när man utan djupare eftertanke eller strategi begär in uppgifter om allt möjligt utan att riktigt veta vad man skall göra med informationen. Ett sådant samlande av information kan många gånger vara direkt i motsats till kvalitet genom att det minskar tiden som vi har för patienten. Tidsstudier har visat att 1/3 av tiden under en mottagning tillbringas med patienten, resten ägnas åt olika administrativa åtgärder.
Minimera arbetsinsatsen
För att kvalitetsarbetet skall fungera krävs att det leds av professionen så att de registrerade uppgifterna verkligen är relevanta och av betydelse för patienten. Arbetsinsatsen för att generera data måste också minimeras, data tagna ur befintliga administrativa system eller enkäter som patienten själv kan besvara och i samband med kontroller är eftersträvansvärt. En annan mycket viktig komponent i kvalitetsarbetet är återföringen av informationen till verksamheten – det är ju först då som data resulterar i en förändring/förbättring. Utan en väl fungerande återföring blir kvalitetsregistreringen meningslös.
|
Pionjärarbete
Ortopedin har genom pionjärinsatserna från våra kvalitetsregister fått möjlighet att med stöd av Sveriges kommuner och landsting skapa ett av de första nationella kompetenscentra - Nationellt kompetenscentrum för ortopedi (NKO). Inom NKO bedrivs arbete för att utveckla och förbättra befintliga register och att skapa en täckning av hela det ortopediska verksamhetsfältet. NKO bedriver också ett utvecklingsarbete för att skapa enkla och relevanta rutiner för uppföljning av behandlingsresultaten och för enhetlighet i indikationer för kirurgiska ingrepp. Förutom proteskirurgi och höftfrakturer arbetar arbetsgrupper nu med att ta fram indikationer, resursbehov och kvalitetsindikatorer för ryggkirurgi, fotkirurgi, axel- och armbågskirurgi och knäkirurgi.
I den tid av vårdgarantier och organisatoriska förändringar som vi befinner oss kommer det att vara en överlevnadsfråga för ortopedin att vi kan redovisa resultat och nytta av det vi gör. En annan viktig betydelse av kvalitetsarbetet är att snabbt kunna identifiera negativa effekter eller problem som uppstår i verksamheten när den får förändrade förutsättningar. Ett väl fungerande och utbyggt system för kvalitetsregistrering kommer då att vara ett mycket viktigt hjälpmedel.
Olle Nilsson
|
