Magnetisk resonanstomografi

Vid ett seminarium 28 oktober diskuterades MRT och dess användning inom ortopedin.

Inom Projektet ”Väntetider i vården” har en enkät gjorts för att kartlägga användningen av denna nya, för ortopedin oerhört värdefulla, teknik. Vid seminariet redovisades preliminära resultat från enkäten. Dessa bekräftar att MRT-resurserna är ojämnt fördelade och på många håll utgör en ”flaskhals”. MRT-användningen nu och framtiden diskuterades också. SOF ser ett stort behov av utökat samarbete med Svensk Förening för Muskuloskeletal Radiologi - SFMSR.


MRT-tekniken
Professor Kjell Jonsson, Lund gav en bakgrund till den nu Nobelprisbelönta MRT-tekniken. Första utrustningen installerades 1984 i Uppsala. 1990 fanns det apparater vid 9 enheter. Idag finns i Sverige troligen 106 apparater. Initialt hade man lågfältsapparater som vägde 20 ton med en fältstyrka på 0,2 T*1. Nu används huvudsakligen 1,5 T-apparater men enstaka 3 T-utrustningar finns också för hjärta/kärl och buk. Man kan andnings- och ekg-synkronisera undersökningarna för att undvika rörelseartefakter. En ”office MRT” för extremiteter är installerad i Vällingby.(behöver ej avskärmas) MRT kan utföras med olika sekvenser: T1 och PD-sekvenser visar ”anatomin”. T2 visar vätska. FS tar bort fettsignal vilket är värdefullt framför allt vid förändringar i benmärgen. Gadoliniumkontrastmedel (Gd) kan tillföras intravenöst för att skilja fibros från diskbråck. Kontraindikationer för MRT är pacemaker, vissa ögon- och hjärnimplantat samt klaustrofobi.


MRT i Stockholm
Håkan Jorulf, SLL, redogjorde för en kartläggning från 2001. Då gjordes i Stockholmsområdet 40 undersökningar/1000 invånare och år. I landet i övrigt utfördes 8-15, i Europa 80 och USA 120! Man räknar i Stockholmsområdet med 90000 undersökningar detta år. Utbildningspaket för primärvården är på gång. För närvarande är MRT en fri nyttighet i Stockholm även för privatvården som remitterar mer än hälften av all MRT.


MRT-enkäten
Marianne Hanning, Landstingsförbundet Troligen görs 250000 undersökningar totalt i Sverige 2003. ”Ortopedin” står för ungefär 40 procent av dessa: (ryggar 25 procent, knäleder 10 procent, axlar 5 procent, hjärna 25 procent Övriga: kärl, buk 35 procent) En slutrapport kommer så småningom att publiceras.
Indikationer för ortopedisk MRT? Undertecknad försökte ge ortopedens syn på MRT.
MRT är oundgängligt i ryggen! För att diagnosticera diskbråck (storlek, utseende, belägenhet, recidiv (Gd)) eller spinal stenos (area, flera nivåer) Tumörer: metastasering, utbredning eller infektion (diskit, spondylit)
MRT är viktigt för utredning av tumörer i ben och mjukdelsvävnad. Fettsvulster (lipom) och infektion (varansamling) Vid oklar smärta i rygg och leder kan även en negativ MRT ibland vara värdefull.
MRT är användbart i vid frakturer! Vid frakturmisstanke: höftfraktur och vid cirkulationsstörningar: osteonekros eller osteokondrit samt vid läkningsstörning (pseudartros – t.ex i båtbenet)
MRT får ökad betydelse i leder! Vid knädiagnostik: menisk, korsband, broskskador (artro-MR) Axeldiagnostik: rotatorcuffruptur, muskelförändringar. Fotledsskador: ledband, broskskador Vid höftledsdiagnostik kan förfinad diagnostik bedrivas (labrumförändringar)


MRT eller artroskopi? Eller båda?
MRT har allt större värde som preoperativ utredning. I en undersökning kunde 50 procent av knäledsartroskopier avföras från operationslistan (efter normalt MRT-fynd).
Artroskopi först? Enkelt! (lokalanestesi) De flesta skador av betydelse syns! Patienten blir åtgärdad (opererad) direkt! MRT om patienten inte blir bra.
MRT först? (eventuellt artro-MRT) Kan användas som screening (tillgänglighet) Artroskopi vid fynd/besvär


Vanlig röntgen först?
Det är en traditionell väg som är relativt enkel (drop-in). Kan ifrågasättas då den ger lite utbyte och viss strålbelastning. Vanlig klinisk undersökning viktigt!


MRT - tillgänglighet
Ortoped(patient)ens önskemål: Alla dagar och kvällar men sällan nattetid: akut ryggdiagnostik och vissa frakturer. Inom några dagar vid tumörmisstanke. Inom några veckor för övriga.


Vart går utvecklingen?
I paneldiskussionen diskuterades denna fråga. Peter Aspelin, KS, från Svensk Radiologisk Förening, menade att MRT kommer att finnas på alla sjukhus och ersätta CT och vanlig röntgen. En negativ ländryggs-MRT kan motivera patienten till rehabilitering! Stor tillit till undersökningsmetoden finns hos både hos patienter och läkare. Nya områden tillkommer successivt. Högre MRT-kvalitet innebär allt större kliniskt värde. Lättare utrustning - ”Office MR” ger bättre tillgänglighet för perifera leder. Ortopedkirurgisk ”filosofi” beträffande operation som utredning/behandling kan förändras med tiden. Digital bildtillgång ökar hos ortopederna.


MRT – remittering
Nationell kvalitetsarbetsgrupp radiologer/ortopeder – med rekommendationer för användning av MRT bör utformas. Lokala vårdprogram för olika aktuella diagnoser Adekvat frågeställning viktig. Telefonkontakt med ansvarig (rygg)ortoped. Ortopeden slipper då använda halva konsultationen till att för patienten förklara ”onödiga” MRT-fynd.


Nya ”digitala” arbetssätt
Lars Lindsköld, Borås: den ”nya patienten” är informerad, krävande och rörlig. Personalbrist fortfarande stort problem både på läkar- och sköterskesidan. Men det går att kommunicera och utbilda. Det går att skiftarbeta och öka beläggningen på apparaturen (speciellt viktigt vid kommande EU-direktiv om arbetstider.). Den digitala tekniken ger möjligheter till distansarbete. (Under sommaren 2003 hade man i Borås en radiolog i Barcelona som läste bilderna!)


Fortsatt samarbete SFMSR-SOF
Vi planerar ett utökat samarbete med SFMSR efter den goda starten med de gemensamma kvalitetsarbetsgrupperna (höft- och knäplastik –se portalen!) Vi skulle behöva gå igenom rekommendationer för MRT-undersökning och ordna en SK-liknande kurs i radiologi för ortopeder.
1. Efter Nikola Tesla, serbisk uppfinnare 1856-1943 ”Mannen som tämjde Niagara” .

Författare: Thomas Dolk


© Copyright Ortopediskt Magasin.