Inom Projektet ”Väntetider i vården” har
en enkät
gjorts för att kartlägga användningen av denna nya, för
ortopedin oerhört värdefulla, teknik. Vid seminariet redovisades
preliminära resultat från enkäten. Dessa bekräftar
att MRT-resurserna är ojämnt fördelade och på många
håll utgör en ”flaskhals”. MRT-användningen
nu och framtiden diskuterades också. SOF ser ett stort behov av
utökat samarbete med Svensk Förening för Muskuloskeletal
Radiologi - SFMSR.
MRT-tekniken
Professor Kjell Jonsson, Lund gav en bakgrund till
den nu Nobelprisbelönta MRT-tekniken. Första utrustningen installerades
1984 i Uppsala. 1990 fanns det apparater vid 9 enheter. Idag finns i
Sverige troligen 106 apparater. Initialt hade man lågfältsapparater
som vägde 20 ton med en fältstyrka på 0,2 T*1. Nu används
huvudsakligen 1,5 T-apparater men enstaka 3 T-utrustningar finns också för
hjärta/kärl och buk. Man kan andnings- och ekg-synkronisera
undersökningarna för att undvika rörelseartefakter. En ”office
MRT” för extremiteter är installerad i Vällingby.(behöver
ej avskärmas) MRT kan utföras med olika sekvenser: T1 och PD-sekvenser
visar ”anatomin”. T2 visar vätska. FS tar bort fettsignal
vilket är värdefullt framför allt vid förändringar
i benmärgen. Gadoliniumkontrastmedel (Gd) kan tillföras intravenöst
för att skilja fibros från diskbråck. Kontraindikationer
för MRT är pacemaker, vissa ögon- och hjärnimplantat
samt klaustrofobi.
MRT i Stockholm
Håkan Jorulf, SLL, redogjorde för en kartläggning från
2001. Då gjordes i Stockholmsområdet 40 undersökningar/1000
invånare och år. I landet i övrigt utfördes 8-15,
i Europa 80 och USA 120! Man räknar i Stockholmsområdet med
90000 undersökningar detta år. Utbildningspaket för primärvården är
på gång. För närvarande är MRT en fri nyttighet
i Stockholm även för privatvården som remitterar mer än
hälften av all MRT.
MRT-enkäten
Marianne Hanning, Landstingsförbundet Troligen görs 250000
undersökningar totalt i Sverige 2003. ”Ortopedin” står
för ungefär 40 procent av dessa: (ryggar 25 procent, knäleder
10 procent, axlar 5 procent, hjärna 25 procent Övriga: kärl,
buk 35 procent) En slutrapport kommer så småningom att publiceras.
Indikationer för ortopedisk MRT? Undertecknad försökte
ge ortopedens syn på MRT.
MRT är oundgängligt i ryggen! För att diagnosticera diskbråck
(storlek, utseende, belägenhet, recidiv (Gd)) eller spinal stenos
(area, flera nivåer) Tumörer: metastasering, utbredning eller
infektion (diskit, spondylit)
MRT är viktigt för utredning av tumörer i ben och mjukdelsvävnad.
Fettsvulster (lipom) och infektion (varansamling) Vid oklar smärta
i rygg och leder kan även en negativ MRT ibland vara värdefull.
MRT är användbart i vid frakturer! Vid frakturmisstanke: höftfraktur
och vid cirkulationsstörningar: osteonekros eller osteokondrit samt
vid läkningsstörning (pseudartros – t.ex i båtbenet)
MRT får ökad betydelse i leder! Vid knädiagnostik: menisk,
korsband, broskskador (artro-MR) Axeldiagnostik: rotatorcuffruptur, muskelförändringar.
Fotledsskador: ledband, broskskador Vid höftledsdiagnostik kan förfinad
diagnostik bedrivas (labrumförändringar)
MRT eller artroskopi? Eller båda?
MRT har allt större värde som preoperativ utredning. I en undersökning
kunde 50 procent av knäledsartroskopier avföras från
operationslistan (efter normalt MRT-fynd).
Artroskopi först? Enkelt! (lokalanestesi) De flesta skador av betydelse
syns! Patienten blir åtgärdad (opererad) direkt! MRT om patienten
inte blir bra.
MRT först? (eventuellt artro-MRT) Kan användas som screening (tillgänglighet)
Artroskopi vid fynd/besvär
Vanlig röntgen först?
Det är en traditionell väg som är relativt enkel (drop-in). Kan
ifrågasättas då den ger lite utbyte och viss strålbelastning.
Vanlig klinisk undersökning viktigt!
MRT - tillgänglighet
Ortoped(patient)ens önskemål: Alla dagar och kvällar men sällan
nattetid: akut ryggdiagnostik och vissa frakturer. Inom några dagar vid
tumörmisstanke. Inom några veckor för övriga.
Vart går utvecklingen?
I paneldiskussionen diskuterades denna fråga. Peter Aspelin, KS, från
Svensk Radiologisk Förening, menade att MRT kommer att finnas på alla
sjukhus och ersätta CT och vanlig röntgen. En negativ ländryggs-MRT
kan motivera patienten till rehabilitering! Stor tillit till undersökningsmetoden
finns hos både hos patienter och läkare. Nya områden tillkommer
successivt. Högre MRT-kvalitet innebär allt större kliniskt värde.
Lättare utrustning - ”Office MR” ger bättre tillgänglighet
för perifera leder. Ortopedkirurgisk ”filosofi” beträffande
operation som utredning/behandling kan förändras med tiden. Digital
bildtillgång ökar hos ortopederna.
MRT – remittering
Nationell kvalitetsarbetsgrupp radiologer/ortopeder – med rekommendationer
för användning av MRT bör utformas. Lokala vårdprogram för
olika aktuella diagnoser Adekvat frågeställning viktig. Telefonkontakt
med ansvarig (rygg)ortoped. Ortopeden slipper då använda halva konsultationen
till att för patienten förklara ”onödiga” MRT-fynd.
Nya ”digitala” arbetssätt
Lars Lindsköld, Borås: den ”nya patienten” är informerad,
krävande och rörlig. Personalbrist fortfarande stort problem både
på läkar- och sköterskesidan. Men det går att kommunicera
och utbilda. Det går att skiftarbeta och öka beläggningen på apparaturen
(speciellt viktigt vid kommande EU-direktiv om arbetstider.). Den digitala tekniken
ger möjligheter till distansarbete. (Under sommaren 2003 hade man i Borås
en radiolog i Barcelona som läste bilderna!)
Fortsatt samarbete SFMSR-SOF
Vi planerar ett utökat samarbete med SFMSR efter den goda starten med de
gemensamma kvalitetsarbetsgrupperna (höft- och knäplastik –se
portalen!) Vi skulle behöva gå igenom rekommendationer för MRT-undersökning
och ordna en SK-liknande kurs i radiologi för ortopeder.
1. Efter Nikola Tesla, serbisk uppfinnare 1856-1943 ”Mannen som tämjde
Niagara” .