Ortopediskt Magasin

Göran, amputerad i trafikolycka. Är väldigt aktiv och älskar att köra motorcykel, paddling och löpning.

Transtibiala badproteser.

Transfemoral proteshylsa.

Tim Röhlcke 36 år, två barn, blev amputerad i tunnelbaneolycka. Han arbetar som projektledare med att få amputerade att börja motionera.

När vi får vetskap om att någon skall amputeras eller nyligen blivit amputerad på något av de sjukhus som vi servar, försöker vi att förmedla kontakt med någon brukare som har ett liknande funktionsbortfall och om möjligt är av samma kön och ålder. Detta har visat sig vara en stor hjälp för den som skall eller har amputerats.
En skillnad mellan planerad respektive traumatisk amputation är att den traumatiskt amputerade stumpen ej alltid har de bästa förutsättningarna för protesförsörjning. Det kan vara hudskador, ärrbildningar, muskelskador, stumplängd m.m.

Akut amputation kan rädda liv
En akut amputation efter trauma görs om det är möjligt i samråd mellan ortopedspecialist och kärlkirurg. I vissa fall kan en sådan operation rädda patientens liv.
Önskvärt vore att redan här skapa förutsättningar för en god framtida protesförsörjning.
Några vanliga orsaker till traumatiska amputationer för de brukare som kommer till oss för att protesförsörjas och som är amputerade i Sverige är trafikolyckor, suicidförsök eller arbetsplatsolyckor.
Från övriga världen kommer många från krigshärjade områden. I dessa fall är det vanligt att brukaren är amputerad på grund av trampminor, landminor eller skottskador.
Tyvärr är det inte alla stumpar som har en tillräckligt stor belastningsbar yta, vilket kan medföra att stumpen måste reopereras/reamputeras.
OT-Centers handläggare har regelbundna träffar på protesmottagningar/gåskolor på Röda Korsets sjukhus, Norrtälje sjukhus, Karolinska sjukhuset, Danderyds sjukhus och Visby lasarett tillsammans med ortopedspecialister, sjukgymnaster,arbetsterapeuter och brukare.
Med brukarens behov som utgångspunkt diskuteras målsättning och olika proteslösningar samt tidsperspektiv för tillverkning, utprovning och gångträning. Fantomsensationer, medicinering, neurom
och intyg diskuteras också i teamet.
För en brukare med protes är det betydelsefullt med individuellt anpassad träning, varför vi lägger stor vikt vid ett gott samarbete med gåskolorna så att protesen/proteserna används på bästa möjliga sätt.
I anslutning till våra verkstäder i Danderyd och på Gotland har vi även möjlighet att erbjuda boende till brukare under en tillverknings/utprovningstid för utlands- och utomlänspatienter. I dessa fall kan det bli besvärligare med uppföljning och service p g a avståndet mellan brukarens bostadsort och verkstaden, men många återkommer för förnyad protesförsörjning.
Proteskostnaden för utomlänspatienter bestrids vanligtvis av hemlandstinget genom en specialistvårdsremiss/betalningsförbindelse, vilken i de flesta fall gäller för en protes. För utlandspatienter betalas protesen antingen av ambassad, försäkringsbolag, företag eller brukaren.
Till underbensamputerade och knäexartikulerade används vanligen ett gelliknande och tryckutjämnande material mot huden som innerhylsa. Utanpå denna har brukaren en vakuumlaminerad hylsa i härdplast. Denna förser vi med en backventil som endast släpper ut luft.
Därefter appliceras en tättslutande manschett mellan hylsans ovankant och hud. På så sätt bildas ett undertryck vid belastning och ger en god suspesion i proteshylsan vilket medför att risk för skavsår och eventuell pistongverkan minimeras.
Till lårhylsor använder vi flexibel, genomskinlig plast, detta gör att vi ser om hylsans volym överensstämmer med stumpens form och för att uppnå bästa möjliga komfort. Även här används ventil och totalkontak. Utanpå tillverkas en kolfiberram och ett inriktningsinstrument lamineras dit.
Knäled (mekanisk, hydraulisk eller pneumatisk) väljs efter brukarens muskelstyrka och förmodade behov.
Nästan alla benproteser förser vi med energilagrande fötter, som beställs efter individens vikt och beräknad aktivitetsgrad. På bilderna ser man kolfiberfjädern som vid belastning komprimeras och lagras med energi, vilket medför att brukaren orkar gå, eller där förutsättning finns, till och med springa längre sträckor.
Det är sällan någon skillnad i tillverkningsprocessen av protes för traumatiskt amputerade och planerade amputationer.
Till proteser finns inte standard lösningar men de ovan nämnda är vanligt förekommande. Alla proteser är specialanpassade produkter. n

Lars Lind är ortopedingenjör på OT-center, Danderyd