Ortopediskt Magasin

Göte Johansson har tåsmärtor, ortopeden Håkan Magnusson och ortopedingenjören Jocke Öberg löser problemet med nya rymliga behandlingsskor.

-Inte alls kul, tycker Tilda, 13 månader, som får en skolioskorsett inpassad av Pecka Öhrling. Nedan t.v. Iréne Norström, diabetespatient, och t.h. ortopedingenjören David Hultberg som justerar inlägg.

Tony Johansson, sadelskolios till förlamad ryttare.

Diabetesskor räddar många, säger Paul McShane.

Eva-Lena Jansson med en specialitet - barnortoser.

Ortoser under arbete.

Pecka Öhrling, ortopedingenjör, med färgglada ”ståskal” - ortoser till patienter med förlamningsskador.

Ortopedteknikern Eva Zeifalvy gör en ”jeansortos” till en liten flicka. Blommigt är också populärt.

Rosemarie Sköld har charcotfot och ska få en afoortos av Jocke Öberg.

Rosemari har en charcotfot. Nu ska hon få en afo-ortos i istället för gipsen hon har haft, säger Johan ”Jocke” Öberg, leg. ortopedingenjör. Han tar några raska mått på Rosemaries fötter och noterar på ett papper för att göra en avgjutning.
Det är måndag förmiddag, klockan är kvart i tio och det är diabetesmottagning på endokrinologiska kliniken på MAS (Universitetssjukhuset Malmö allmänna sjukhus). Jocke Öberg på Aktiv Ortopedteknik i Malmö ingår i diabetesteamet, tillsammans med en ortoped, en fotterapeut och en endokrinolog. En gång i veckan tar man emot diabetespatienter från Malmö/Trelleborgsområdet, ett upptagningsområde på runt halv miljon människor.

Stark ökning
”Fötterna växer”, skulle man kunna säga om man vill vara lustig, men så är det.
Antalet fotpatienter har ökat under flera år. Ungefär hälften av patienterna på ortopedtekniska avdelningen i Malmö har remitterats hit på grund av fotproblem av något slag. Framför allt ser man en ökning av människor som lider av diabetes.
- Mycket hänger det samman med att våra ortopeder på kliniken är inriktade på konservativa behandlingsmetoder i stället för att operera, säger Paul McShane, leg. ortopedingenjör, när han följer mig genom den långa kulvertgången från ortopedtekniska till diabetesmottagningen.
Man har runt 7 000 patienter om året som kommer via remiss från främst ortopedkliniken, men också från primärvården och privata vårdgivare i regionen. I enstaka fall, när det gäller enklare hjälpmedel, händer det att folk hittar hit själva och betalar ur egen ficka. Här i Malmö är ortopederna som nämndes inledningsvis duktiga på ryggar, skolioser och fötter. Vilket per automatik också gör avtryck på den ortopedtekniska avdelningen. Men precis som alla andra ortopedtekniska avdelningar i landet är man rustad för att klara all form av ortopedteknisk service.
Tolv av de anställda här är legitimerade ortopedingenjörer, vilket kanske är lite förvånande.
-Alla som ingår i olika team på sjukhusen ska vara legitimerade ortopedingenjörer, det är vår policy, säger Michael Degerskär på telefon, han är i Stockholm med Ortopedtekniska branschrådet.
-Det har vi kämpat länge för, det är bra för yrket och bra för patienterna. Ansvarsfrågan har blivit klarare, även om det finns en hel del kritik mot socialstyrelsen och dess sätt utfärda legitimationen, säger han.

Skohyllor på rad
Inriktningen på fötter märks direkt när man kliver in genom dörrarna till avdelningen.
Längs ena korridorväggen står hyllor på rad med säkert hundratals fotläster och inlägg. Det som inte får plats i skomakeriet vill säga , där är det också är ”fullbelagt”.
För många diabetespatienter har de sk diabetesskorna blivit en räddning för smärtande fötter.
-De är rymliga och enkla att korrigera med olika inlägg så att patienterna upplever en bra gångkomfort. Som ortopedingenjör tycker vi det är ganska självklart alternativ, säger Paul.
-Vår ”diabetesguru” Jan Appelqvist, är en varm anhängare av behandlingsskor och konservativ behandling, säger Palle.
När Ortopediskt magasin bestämde sig för att göra ett reportage om Aktiv Ortopedteknik, så kändes det både naturligt och logiskt att börja reportaget på en diabetesmottagning, eftersom den upptar en så stor del av verksamheten. Michael Degerskär menar också att det är ett område som kräver stort ansvar av teknikern och där felaktigheter kan bli ödesdigra för patienten.
Rosemarie Sköld, som vi mötte inledningsvis, är Jockes första patient idag. Hon fick sin diabetes konstaterad för ett halv år sen. Hon lider av artroneuropati som en följd av sin diabetes och gipsades för att få stabilitet i fötterna. Men nu har man bedömt att ”förbeningen” i fotvalven gått så bra att hon kan klara sig med en ortos.
-Det ska bli jätteskönt att slippa gipset, säger hon.
Om ett par veckor får Rosemarie komma tillbaka till Jocke och få sin nya ortos.

12-15 patienter/dag
På en normal diabetesmottagning brukar man ha tolv-femton patienter, den här måndagen i slutet på november är inget undantag. Jocke tar hand om Rosemarie i ett provisoriskt utrymme, bakom en skärm i en del av korridoren. I ett av de tre provrummen väntar Iréne Norström, som haft problem med diabetes så länge hon kan minnas. Hon har en längre tid haft ett svårläkt sår på foten och varit gipsad. men är nu på bättringsvägen. Nu ska hon få en sk afo-ortos ( ankle-foot) i ett lätt kolfibermaterial.
-Gipsen blir ju plaskvåt när man duschar, så det ska bli så skönt att slippa, säger hon medan Jocke rutinerat gör en gipsavgjutning för ortosen. Fotterapeuten Marie Cederberg hjälper till att hålla Irénes ben i rätt vinkel.
74-årige malmöbon Göte Johanssons stora fritidsintresse är att dansa. Men just nu har han problem med nervsmärtor i tårna och dans är inte att tänka på. Ortopeden Håkan Magnusson känner på dom och kommer snabbt fram till att det är Jockes bord. Det är den enklaste och bästa lösningen.
-Gör vad du vill! Du vet bäst, säger han och lämnar rummet.
Tillbaka i verkligheten på ”ortopedtekniskan” träffar jag Eva-Lena Jansson, som blev klar ortopedingenjör 1995 och suttit i företagets ledningsgrupp under några år. Nu hinner hon inte satsa lika mycket på jobbet.
-Har familj och min man jobbar jättemycket, han har egen arkitektfirma.
I år blev hon liksom de övriga nio ortopedingenjörerna på avdelning legitimerade.
-Det är bra att ansvarsfrågan blir klarare.
Det är lunchtid men Eva-Lena har jouren och har inte tid att sitta så länge. ”Jouren” tar hand om akuta reparationer och justeringar Man är teknisk konsult till ortopedmottagningen, sjukgymnastiken och andra kliniker som snabbt måste ha hjälp.
-De allra flesta besök är tidbokade.
Förutom fötter, läs skor, handlar vardagen mycket om korsetter, idiopatiska korsetter, där patienterna kommer långväga ifrån.
-Kliniken har bra rykte som ryggklinik och vi tar emot folk från hela Skåne, säger Tony Johansson, leg. ortopedingenjör.
Tony specialitet är just korsetter till patienter med svåra ryggproblem. Det är oftast tonårsflickor, som drabbas. De stela plastkorsetten ska korrigera skoliosen och förhindra progress och snedvridning av ryggen.
-Vi lägger in patienterna på en avdelning i fyra dagar medan vi tillverkar och provar ut korsetten. Vi har tillgång till röntgen så vi kan se att vi uppnår den förväntade korrektionen. Med korsett på bör den ligga på cirka 50 procent av ursprungskröken..
-Det innebär att när patienten är färdigbehandlad ska skoliosen inte bli större än 35- 40 grader. Så brukar det bli och de flesta kan leva ett ganska normalt liv, vad beträffar skoliosen, säger Tony.
Tony visar hur man numera istället för gipsavgjutning vid inlägg kan scanna av foten och få bilden direkt i sin dator.
-Väldigt praktiskt när vi har patienter med hälsporrar som blivit tejpade hos sjukgymnasten. Vi scannar av den tejpade foten och får ett inlägg som passar perfekt, säger Tony och demonstrerar hur det går till.
Kvart i ett kommer Tilda, ett och halvt år tillsammans med sin mamma Catrina Fröjd från Kristianstad, i nordöstra Skåne. Tilda, har en medfödd muskelsjukdom och är svag i hela kroppen. Hon har också opererats för klumpfot. Nu ska ortopedingenjören Per-Åke Öhrling, Pecka kallad, göra de sista justeringarna på en ”nattortos” som han tidigare gjort. Men Tilda behöver också korsett och Pecka provar och måttar. Sist hon var hos Pecka protesterade och grät hon. Den här gången går det bättre, kanske för att kameran distraherar och mamma har hjälp av sjukgymnasten Gunborg Mattson, från Kristianstad som är med som stöd och hjälp.
Senare på eftermiddagen träffar jag en glad man, Niklas Ingvarsson från Bara utanför Malmö Han är lårbensamputerad och har just fått en ny protes. Den gamla skaver ibland och han behöver byta. Han går hårt åt sin protes, den är skavd och han har lagat den själv flera gånger. Kosmetiken bryr han sig inte om.
-Nej, huvudsaken att det funkar, säger den praktiske Niklas. Han har ett kontorsjobb, men på fritiden driver han ett jordbruk med tunga lyft.
Den nya protesen har ett s.k. C-leg, med inbyggda mikroprocesser som styr knämekanismen när Niklas går. Det är så nära ett riktigt knä man kan komma idag. Hydrauliken är unik. Jocke, som har provat ut den gör bara en grovinställning i sin dator och kollar att Niklas går som han ska.
-Han fuskar när han har bråttom och roterar höften, men annars ser det bra ut. Knäets processorer korrigerar med hundradelen av en sekund att benet hela tiden ”svingar” rätt.

Börje Ohlsson är redaktör för
Ortopediskt Magasin

Aktiv Ortopedteknik i Malmö AB grundades 1996 som ett företag inom Aktivgruppen med Otto Bock som huvudägare.
28 anställda (11 ortopedingenjörer, 4 ortopedtekniker, 5 ortopedskotekniker, 1 ortopedsytekniker, 1 vaktmästare samt 6 expeditionsföreståndare). Verksamheten bedrivs på uppdrag av Region Skåne utifrån offentlig upphandling.
Man tar emot ca 7000 patienter per år och arbetar med alla områden inom ortopedtekniken.
Huvudsakliga upptagningsområdet är Sydvästra Skånes Sjukvårdsdisdtrikt men ser även kunder från övriga Skåne och Sverige.