Det har gått ett halvår sedan BEDA i Lund fyllde två år. BEDA som står för Behandlingsgruppen för Dysmeli och Armamputerade startade tidigt hösten -94 i Lund efter önskemål från patienter och föräldrar till patienter.

Gruppen som består av handkirurg, arbetsteraput, ortopedingenjör, kurator och sjukgymnast har en bred kompetens för att på bästa sätt kunna hjälpa patienter som är armamputerade. Patienterna omhändertas i ett perspektiv av helhetssyn. Att namnet inte blev traditionellt d.v.s armprotesteam, föll sig naturligt eftersom vi ville belysa att man som armamputerad är välkommen med alla sina problem. Vidare visar namnet också på att rehabiliteringsmålet kan vara såväl med som utan armprotes. Armprotesen får aldrig vara ett självändamål.

 

BALANSPROTESEN

Patienter med unilaterala höga amputationsnivåer(fore quarter, skulderdisarticulation, humerusamp.) väljer ofta bort protesen efter en tids användande eller använder den oregelbundet. Detta medför att denna patiengrupp saknar motvikt/stimulans på den amputerade sidan med en snedfördelning av belastningen på bålens stukturer och minskade reciproka pendelkrafter som följd. Efter en längre tid leder det ofta till besvär från nacke och rygg.

Vi fick idén att ge dessa patienter "ett hjälpmedel på den amputerade sidan" utan att en hel protes anpassades. En så kallad "balansprotes" utformades. "Balansprotesen" anpassas individuellt till patienten med avseende på bl.a. vikt och längd.

 

Målsättningen är:

att ge patienten en bättre jämnviktskänsla i kroppen och därmed ökad proprioception, vilket underlättar en bra kroppshållning.

att genom ökade pendelkrafter från den amputerade sidan få en jämnare bålrotation vid rörelse.

att kunna behålla en bättre muskelfunktion av de kvarvarande musklerna p.g.a att protes-tyngden ger en ökad stimulans.

Genom att "Balansprotesen" är påtagligt kortare än en vanlig protes upplevs en bättre kontroll/styrning över axelleden.

När patienten har vant sig vid protesen är det sedan möjligt att koppla på specialredskap och öka det praktiska användandet.

Protesen provas för närvarande av tre patienter med helt olika bakgrund.

Patient 1. Humerus amp. dxt. efter trauma nyligen.

Patient 2. Humerus amp. sin. efter trauma för 10 år sedan , har ej använt protes på 7 år

Patient 3. Humerus amp. sin. efter trauma för 10 år sedan , ultrakort stump och har aldrig använt protes.

Skälen till utprovningen av protesen var för respektive patient följande:

 

Patient 1.

Har ännu ej bestämt om hon vill ha någon aktiv/kosmetisk protes. Under tiden hon funderar provar vi med balansprotes för att behålla jämvikten så bra som möjligt, behålla naturlig belastning samt att vänja sig vid att bära en proteshylsa.

 

Patient 2.

Patienten slutade att använda sin protes för länge sedan med motivationen att den satt i vägen och hindrade henne samt att den inte kändes som en del av henne.

Klarar sig funktionellt utmärkt. Började dock känna av sin rygg och nacke samt hade tidvis ont i friska sidans hand och axel. Hon funderade på att prova med protes igen men kände sig ambivalent. P.g.a att muskelfunktionen försämrats påtagligt skulle en hel protes kännas otymplig och snart hamna i garderoben igen.

Vi bestämde att långsamt bygga upp belastning runt den vänstra sidan och samtidigt få en protesinvänjning med målet att så småningom få bättre jämvikt ikroppen, bättre muskelfunktion och sedan utforma protesen så att hon kan få mer praktisk användning av den med minskad belastning på den friska sidan.

 

Patient 3.

P.g.a den mycket korta stumpen har det varit problem med protesförsörjning och patienten har inte heller känt sig riktigt intresserad. Har haft och har fortfarande smärtproblem. Har stora spänningar i kroppen och snedställning i ryggen.

Mår ej bra av detta och känner själv tydligt att han saknar motvikt på den amputerade sidan. Påbörjade därför utprovning av "balansprotes" med motivation att öka jämvikten och förbättra proprioceptionen för korrigering och hållning.

 

Utvärdering

Utvärdering pågår. Patienternas subjektiva upplevelser bedöms först. Objektiv bedömning görs genom fotografering av ryggen med markörer och uppföljning av muskelfunktion.

Rörelseanalys, 3D med datoriserade system före och efter invänjning av protesen kan bli bra komplement till den objektiva utvärderingen. Armens pendelrörelse, bålrotation, lateralflexion samt huvudrörelse i förhållande till bålen skulle vara av intresse.

Delhandsamputerad efter försörjning	Delhandsamputerad före försörjning

 

Viktigt med rätt information till patienten

Mycket viktigt är att patienten förstår syftet med "balansprotesen". Information ang. invänjningstiden och dess mindre trevliga sidor, såsom svettning, tryck och t.o.m trötthet i överkroppen ges till patienten. Med protesen erhålles ett rörelseprogram som är anpassat till varje patient. Här ingår hållningsträning, styrketräning, samt koordinationsträning.

Under de första fyra månaderna följs patienten upp regelbundet. Justering av protesen samt genomgång av träning och uppföljning av de subjektiva upplevelserna tar huvuddelen av dessa besök. Utprovningstiden är sex månader.

Om inga subjektiva eller objektiva förbättringar har skett vid den tidpunkten avslutas protesutprovningen.

 

Resultat

Efter ett par månader av invänjningsbesvär använder alla tre sin protes regelbundet och upplever detta positivt. Det som mest har motiverat användning av protesen är att patienterna plötsligt har blivit medvetna om vad som händer när de ej använder protesen; att det då är svårare att hålla rätt kroppshållning.

KOSMETISKA PROTESER

Från brukare ständigt återkommande klagomål på de kosmetiska handskarna till kosmetiska arm och delhandproteser gjorde att en alternativ-lösning till dagens standardutbud var nödvändig. Vår grannstad Malmö gästas 2-3 gånger per år av Pile från Frankrike som tillverkar specialanpassade kosmetiska arm och delhandsproteser. Dessa proteser håller en mycket hög klass men den höga kostnaden och långa väntetiden innan patienten får sin protes gjorde att det var ett alternativ som inte skulle hålla i längden

Resultatet av patienternas klagomål, detta resonemang samt ett sökande efter kunskap har lett till att ortopedtekniska avdelningen i Lund nu kan försörja patienter med kosmetiska arm- och delhandsproteser av minst lika hög klass. Fördelarna med detta är bl.a. att patienterna inte behöver vänta mellan ett halvt till ett år på att få sin protes, tillgång till service fem dagar i veckan samt för landstinget en lägre kostnad än Pile-alternativet.

Proteshänderna och delhandsproteserna är tillverkade i silicon och är en spegelvänd kopia av den andra handen. Protesen som är individuellt färglagd är utrustade med hårda naglar, även dessa individuellt anpassade i färg såväl som till form.

Denna service har blivit tillgänglig tack vare ett samarbete mellan SOL och AHP (American Hand Prosthetics). Hos AHP finns femton års erfarenhet av att försörja patienter med denna typen av proteser. Denna erfarenhet kommer nu även våra patienter tillgodo.

Författarna: Hanneke Andriesse är sjukgymnast i Lund, Per-Åke Öhrling och Sven Olof Frank finns båda på SOl i Lund.