CoP-utbildningar ett steg i kvalitetsutvecklingen

Samtliga 13 avdelningar kan nu stoltsera med varsit ISO 90001 certifikat, vilket innebär att ett oberoende ackrediterat certifieringsorgan ( i detta fall BSI) har godkänt kvalitetsmanualen och dess implementering på avdelningarna, och företagens kvalitetsmål för 1997 är uppnått!

46001 - medicintekniska direktiv

Dessutom har nio avdelningar hunnit med att under 1997och början av 1998 få ett tilläggscertifikat som bevis på att de även uppfyller kraven i EN 46001. Denna standard är en tilläggsstandard där ytterligare krav ställs med hänsyn tagen till medicintekniska direktivet. Detta innebär att kraven skärps ytterligare på dokumentation och uppföljning samt förvaring och handhavande av medicintekniska produkterUnder våren 1998 kommer samtliga Aktiv Ortopedteknik företag att komplettera sina certifikat med tillägget 46001.

Ett dynamiskt kvalitetssystem

För att inte slå sig till ro utan fortsätta vidareutveckla Code of Practice med dess kliniska och tekniska arbetsbeskrivningar, ingår samtliga företag i Aktiv - gruppen, Otto Bock Ortopedteknik i Karlstad, Olmed Ortopediska AB samt Landstingsavdelningen i Karlskrona i ett specialistnätverk. Syftet med nätverket är att:

Utveckla kliniska/ tekniska CoP-arbetsmanualer, samt uppdatera nuvarande manualer för resp. produktområde. (proteser, ortoser, barnhjälpmedel, sitsar och skor).

Organisera produktkategoriutbildningar och därtill producera utbildningsmaterial såsom instuderingsmaterial, kurslitteratur och hemuppgifter.

Utvärdera och klassificera nya material och produkter enl. CoP för resp. produktområde.

Bevaka externa utbildningar för resp. produktområde och sprida denna kunskap till resterande företag inom CoP-gruppen.

Koordinera speciella patientfall för resp. produktområde

Grupperna består av Ortopedingenjörer, Ortopedtekniker, Ortopedskotekniker samt konsulterade Ortopedläkare och Sjukgymnaster.

Spridning av kunskap

Varje grupp anordnar minst en utbildning per år för respektive produktområde. Varje utbildning är en två dagarsutbildning som innehåller både teori och praktik. Målet är att utveckla arbetstekniker med hjälp av erfarenhetsutbyte och specialistkompetens samt att sprida denna kunskap bland ortopedteknisk personal.

Förutom spridning av kunskap i nya arbetstekniker och användning av nya ortopedtekniska material samt erfarenhetsutbyte utnyttjas dessa utbildningar till att uppdatera de skrivna CoP-arbetsmanualerna samt patientanalysblanketter och måttlistor som ingår i Code of Practice - manualen. Allt för att bygga in den så viktiga dynamiken i systemet.

CoP-utbildning angående Dynamisk Ankel Fot Ortos

Två dagar i november hölls en Code of Practice utbildning om Ankel Fot Ortoser enligt Finch-Moore i Falun. Intresset var stort och totalt deltog 22 Ortopedingenjörer, 11 Sjukgymnaster och 3 Ortopedtekniker/Ortopedskotekniker. De flesta arbetade mestadels med barnhabilitering och barnortoser . Ortopedskotekniker deltog också av nyfikenhet på möjligheten att använda tekniken i lästtillverkning.

Catarina M Löwenadler inledde första dagen med att informera om kvalitetssystemet Code of Practice och dess specialistnätverk. Vikten av ett gemensamt erfarenhetsutbyte, utveckling av arbetsmetoder, material och kommunikation olika yrkesgrupper emellan samt inte minst dokumentation fram hölls och sågs som ett mål med utbildningen. Det finns fem olika specialistgrupper med inriktning mot proteser, ortoser, barnhjälpmedel, sitsar och skor.

Efter introduktionen gick sjukgymnast Eva Hartwig och Kerstin Arnelo igenom fotens olika rörelseaxlar. Plantar- och dorsalflexion sker främst i övre språngbensleden (talocruralleden) och invesion / eversion sker i de två nedre språngbenslederna ( subtalarleden och talo-calcaneo-navicularleden). Teorin bakom AFO enligt Finch-Moore är att alltid utgå från talus och att placera talus i neutralläge.

Demonstration på patient

Ortopedingenjör Bengt Sundén och sjukgymnast Eva Hartwig gjorde en gipsavgjutning enl. Finch.-Moore efter den speciella CoP-manual som finns framtagen för just detta ändamål, på en vuxen hemiplegiker. Steg ett i gipsavgjutningen började med att patienten fick ligga på mage med knä och fot i 90( och en gipslongett masserades in som vid en inläggsavgjutning. När gipsen började stelna greppade sjukgymnasten alt. Ortopedingenjören om hälen med ena handen och palperade fram neutralläget i den subtalara delen ( tumme och pekfinger fattade om talus och samtlidigt vinklades calcaneus till dess att lika "gropar" bildades under tumme och pekfinger) med den andra.

Assisterande OI eller SG rätade upp framfoten. Genom att pressa MTP IV mot mediala sidan av knäet kontrollerade man att rätt läge uppmätts. Om trycket blev stumt, d.v.s. ej sviktade var subtalarleden i neutralläge. Då gipsen hade stelnat togs inläggsavgjutning av och skars ner så att gipsavgjutningen såg ut som ett Langes-inlägg.

Därefter började steg två i gipsavgjutningen, då patienten fick sitta upp på britsen med fot och knä i 90° och fötterna på golv eller pall. Patienten fick sätta foten i gipsinlägget och sedan cirkulärgipsades underben och fot. Medan gipsen stelnar skulle foten återigen hållas i neutralläge.

Det går också att göra hela avgjutningen på en gång och detta visade ortopedingenjör Lennart Waller och sjukgymnast Kerstin Arnelo på ett barn utan funktionhinder. Patienten låg på mage med knä och fot i 90( och fot och underben cirkulärgipsades i ett steg. För övrigt tar man samma grepp som ovan för att få fram neutralläge i den subtalaraleden.

På eftermiddagen delades deltagarna in i fem grupper som fick praktisera gipstekniken på ett antal patienter samt varandra. Varje grupp innehöll både OrtopedingenjËörer och sjukgymnaster vilket gav mycket givande diskussioner.

Sista på dagen föreläste ortopedingenjör Jan Smits från Camp Sc. Om ställbara fotleder för AFO och pratade om ämnet "ortoser för fotleden". Tyngdpunkten lades på den relativt nya Kid-Dee- Lite skenan.

Andra dagen började med att chefsgymnast Kina Swanberg pratade om samarbetet mellan OTA och sjukgymnaster. Kina ingår i en rikstäckande grupp med sjukgymnaster, ortopedingenjörer, ortopeder, handkirurger, arbetsterapeuter och habiliteringsläkare som håller på att arbeta fram ett flödesschema. Det handlar om barn med funktionhinder i behov av ortopedkirurgisk/ortopeteknisk åtgärd och det är meningen att det här flödesschemat med riktlinjer för behandling skall bli rikstäckande. Arbetet ska vara klarlagt i maj-98.

Aktiv ortopedteknik i Dalarna, Gävleborg och Västmanland har arbetat en del med avgjutningar enl. Finch-Moore metoden och de berättade om sina erfarenheter från AFO-försörjning. De flesta barnortoser görs numera i olika termoplaster men för större och aktiva patienter rekommenderas starkare ortos tex av kolfiberförstärkt härdplast för bättre stabilitet.

För- och nackdelar

Bengt Sundén provade in en AFO till den vuxna hemiplegipatienten som var med under första dagen. Därefter var det dags för grupparbete där uppgiften bla var att diskutera för och nackdelar med den avgjutningsteknik som visats, i jämförelse med andra metoder, patientanalysbalnketten, måttlistan, CoP-manualen för ev. förbättringar samt materialval till AFO samt utvärdering av kursen och förslag på vilka ämnen som kan vara intressanta på kommande utbildningar. Sammanfattning av grupparbetet och gruppernas synpunkter lämnades vid gruppreovisnigen som sedan avslutade dagen

Sammanfattningsvis verkade de flesta mycket nöjda med kursen och detta berodde inte minst på att både ortopedingenjörer, sjukgymnaster, ortopedtekniker och skotekniker bidrog med sina synpunkter på ortosförsörjningen.

Författarna: Catarina M Löwenadler, OI KvalitetsChef Aktiv Ortopedteknik Support AB, Christina Samuelsson, OI, Aktiv Ortopedteknik Sörmland AB och Peter Wahlström, Ortopedskotekniker, Otto Bock CPC Norrköping.