I mitt avhandlingsarbete har jag funnit att patienter med höftartros som erhåller en höftprotes upplever samma livskvalitet som personer av samma ålder och kön utan höftbesvär. Deras fysiska funktion är dock sämre. Förklaringen till detta är andra problem från rörelseorganen såsom ländryggssmärta. Patienter med ett sämre hälsotillstånd före operation upplever inte lika bra resultat efter operation som de med ett bättre hälsotillstånd. Likaså ger högre ålder ett sämre resultat avseende fysisk funktion efter operation. Med kännedom om detta bör man operera tidigare i sjukdomsförloppet.”

Introduktion
Protesoperationer utgör en mycket stor del av den operativa verksamheten vid landets ortopedkliniker. Det utförs ca: 10-12 000 totala höftprotesoperationer (THR) per år i Sverige .
Det huvudsakliga skälet till operation är osteoartros (OA), ledsvikt. När man bedömer om operation är nödvändig tar man hänsyn till patientens subjektiva upplevelse av smärta, kliniska fynd, funktionsinskränkning samt röntgenologiska förändringar.
Efter operation bedömer man resultatet utifrån patientens smärtlindring och rörlighet och genom granskning av röntgenbilden avseende protesläge och fixation.
Under senare år har patientens subjektiva upplevelse av situationen före operation och resultatet efter operation kommit i fokus och blivit ett mått på resultatet.

Syfte
Avsikten med studien har varit att utifrån patientens perspektiv bedöma status före operation och resultat efter operation i relation till röntgenologisk grad av OA, kön, funktionell förmåga, ålder, väntetid, operationsmetod och andra eventuella sjukdomar. Studien har också identifierat de patienter där resultatet inte blivit tillfredsställande och de faktorer som förutspår detta.

Metod
247 patienter över 50 år (medelålder 71) med primär OA opererade med THR vid Länssjukhuset i Halmstad under tiden september 1995 till oktober 1998 har bedömts före operation samt följts efter operation med 3, 6 och 12 månaders intervall samt efter 3.6 år (26—65 mån). Bedömningen har gjorts med patientrelaterade hälsoenkäter, SF-36 och WOMAC. 68 av patienterna opererades med s.k. hybrid teknik, dvs. ledpannan skruvades fast istället för cementerades. En röntgenologisk klassificering av graden av OA gjordes före operation. För 28 av patienterna gjordes en ytterligare bedömning vid samma tillfällen, med det funktionella utvärderingsinstrumentet FAS.
Vid den senaste uppföljningen (3,6 år) ställdes frågor angående postoperativa komplikationer, pre och postoperativ comorbiditet, sociala förhållanden samt frågor angående nöjdhet.
117 individer, utan höftbesvär, matchade till ålder, kön och bostadsort erhållna ur folkbokföringsregistret användes som kontrollgrupp.

Resultat
I delstudie I upptäcktes ingen skillnad i upplevelsen av smärta eller nedsatt fysisk funktion före operation mellan patienter med måttlig eller avancerad röntgenologisk grad av OA, inte heller någon skillnad i resultatet efter operation. Graden av förminskad vidd på ledspringan eller graden av benpålagringar påverkade inte upplevelsen av smärta före operation. Några könsrelaterade skillnader i röntgenologiskt status eller resultat efter operation fanns inte.
I delstudie II, vid jämförelsen mellan enkla patientrelaterade hälsoenkäter (SF-36, WOMAC) och ett tidskrävande och komplicerat funktionellt test (FAS) bekräftades att SF-36 och WOMAC var mer känsligt för förändring över tid än FAS.
I delstudie III visade sig patienternas ålder före THR inte vara avgörande för deras välbefinnande före operation. Yngre patienter rapporterade bättre värden avseende hälsorelaterad livskvalitet efter operation än äldre. En medelskillnad i väntetid inför THR på tre månader resulterade inte i någon skillnad i resultatet efter operation. Oavsett ålder erfor patienterna, analyserade som grupp, en snabb förbättring avseende smärta, där de uppnådde en platå redan efter 3 månader (Fig 1). I motsats härtill erfor både den yngre (&Mac178;72 år) och den äldre (>72år) åldersgruppen en mer gradvis men kontinuerlig förbättring vad beträffar rollfunktion fysiska orsaker.
I delstudie IV fanns ingen skillnad i resultat efter operation mellan patienter som opererades med hybrid eller cementerad teknik när hänsyn tagits till åldern.
I delstudie V, vid 3.6 årsuppföljningen efter THR, rapporterade patienterna sämre funktion än den matchade kontrollgruppen. Den hälsorelaterade livskvaliteten i allmänhet var dock jämförbar med kontrollgruppens (Fig 2, 3). En majoritet av patienterna rapporterade en uttalad förbättring beträffande smärta och funktion efter THR. Dock var det så många som en tredjedel som rapporterade enbart en liten grad av förbättring eller hade blivit sämre efter 3,6 år (Fig 4).
Högre ålder samt en högre grad av smärta före operation förutspådde ett sämre resultat efter operation avseende funktion. OA patienter med andra sjukdomar relaterade till rörelseorganen såsom ländryggssmärta erfor sämre funktion efter operation.

Sammanfattning
Patientrelaterade hälsoenkäter såsom SF-36 och WOMAC är värdefulla i bedömningen före och efter THR. De kompletterar med viktig information.
Denna studie har visat att patienter som blivit opererade med THR upplever samma grad av hälsorelaterad livskvalitet 3.6 år efter operation som en grupp individer av samma ålder och kön utan höftbesvär, med undantag för deras fysiska funktion, vilken är sämre. Förklaringen till detta är andra problem från rörelseorganen såsom ländryggsmärta. Patienter med ett sämre hälsotillstånd före operation erhåller inte lika bra resultat efter operation som de med ett bättre hälsotillstånd. Likaså förutspår högre ålder ett sämre resultat avseende fysisk funktion efter operation. Med kännedom om detta bör man sannolikt operera tidigare i sjukdomsförloppet.

Fig. 1. Pre och postoperativa medelvärden samt 95% CI för patienter £72 år (N=65) och >72 år (N=59) för SF-36 delskalorna smärta och rollfunktion fysiska orsaker.

Fig. 2. Pre och postoperativa medelvärden av SF-36 data för OA patienter (N=198). pf=fysisk funktion, rp=rollfunktion fysiska orsaker, bp=smärta, gh=allmän hälsa, vt=vitalitet, sf=social funktion, re=rollfunktion emotionella orsaker, mh=mental hälsa. Skalan är 0-100, sämst till bäst.

Fig. 3 Pre och postoperativa medelvärden av WOMAC data för för OA patienter (N=92). Skalan är 0-100, sämst till bäst.

Fig. 4. Preoperativa och postoperativa (3,6 år) THR data av WOMAC funktion. Skalan är 0-100, sämst till bäst. Varje linje representerar en patient (N=92). Den blå linjen med trianglar representerar medelvärdesdata för patienterna. Den röda linjen med cirklar representerar medelvärdesdata för kontrollgruppen (N=83).

Författaren: Anna Nilsdotter arbetar vid Spenshult sjukhus och ortopedkliniken, Helsingborgs lasarett).

---