Ex på TQM – Code of Practice

Det är inte alltid att kundernas önskemål är det samma, vilket gör det oerhört viktigt att klargöra den gemensamma målsättningen för den ortopedtekniska behandlingen. Denna skall vara grundad på funktionella förutsättningar, behov, valmöjligheter och tillgängliga ekonomiska medel. Det är inte ovanligt att patientens uppfattning om slutprodukten skiljer sig från vad patienten förväntade sig vid ordinationstillfället. För att få en god kundtillfredsställelse krävs därför att man har en god kommunikation yrkesgrupper emellan samt att man är klar och tydlig i målbeskrivningen som kommuniceras med patienten. Vi kan inte erbjuda oxfilé när ekonomin bara tillåter fläskkotlett som en ortopedläkare beskrev situationen för mig.

Krav från myndigheter
Ortopedingenjörens arbetssituation blir inte mindre komplex av alla lagar, förordningar och föreskrifter som skall uppfyllas i den dagliga verksamheten. För att ha en rimlig möjlighet för all personal inom den ortopedtekniska verksamheten att uppfylla krav såsom SOSFS = Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om medicintekniska produkter. SFS, MDD 93/42 EEG =de Medicintekniska direktiven, Miljöbalken osv. samt att verifiera och validera kundtillfredsställelsen krävs att man koordinerar, informerar och utbildar all personal. Detta underlättas med hjälp av rutiner i ett kvalitetssystem.

Det viktigaste målet för de medicintekniska direktiven är att garantera säkerheten hos de medicintekniska produkterna och att försvara användarens rättigheter. Detta ställer krav på kontroller och spårbarhet både till anpassare och komponenttillverkare. Dokumenterade arbetsrutiner och välutbildad personal med tydliga ansvar och befogenheter är realistiska krav för att uppfylla dessa direktiv.
I Socialstyrelsens föreskrifter efterfrågas Kvalitetssystem i den ortopedtekniska vården, och vad står då ordet kvalitet för? Enligt ISO 8402 är definitionen av kvalitet ” alla sammantagna egenskaper hos en produkt som ger dess förmåga att tillfredsställa uttalade eller underförstådda behov. För att uppnå detta krävs en god analys av förutsättningar , behov och kommunikation yrkesgrupper emellan. Kvalitet i ett vidare perspektiv kan delas upp och beskrivas som:

Produkternas kvalitet
- att vi lovar att leverera vad patienten förväntar sig och tar ansvar för detta.

Verksamhetens kvalitet
- att man gör sitt arbete rätt från början

Processens kvalitet
- verksamheten har organiserats på ett förnuftigt och lönsamt sätt.
För att ytterligare motivera kvalitetsarbetat kan man konstatera att dålig kvalitet kostar genom:
Reklamationer
Åtgärder av fel
Back-up system
Olycksfall i arbete - miljö problem
Missnöjda patienter – Förlorade patienter
Det gäller alltså att:
lyssna på patientens behov
ta ansvar
samarbeta i team
ständig förbättring

Hur mäter man att kvalitén verkligen har förbättrats?
Detta kan görs genom att jämföra garantistatistik och reklamationer, antal avvikelser och kundanmärkan, resultat av uppföljningsresultat samt enkät undersökningar.
Lägger man slutligen ihop alla krav på verksamheten och ser alla möjligheter till förbättringar och feedback får man egentligen bara en slutsats. Det krävs ett Total Kvalitetssystem.
I dag arbetar många verksamheten både inom industrin och i vården med Total Kvalitetssystem för att det beskriver hela verksamheten, engagerar all personal och ger verktyg att planera genomföra verifiera analysera utvärdera och förbättra samtliga aktiviteter i verksamheten, för att slutligen nå det viktigaste målet – en nöjd kund/patient.
Många ortopedtekniska avdelningar i Sverige arbetar idag efter någon form av kvalitetssystem. Ett exempel på ett välfungerande TQM som dessutom är externt kontrollerat av ackrediteringsbolag såsom AMTAC och BSI är Code of Practice.
Detta TQM är idag implementerat och godkänt på samtliga Aktiv bolag i Sverige samt SOSAB och Otto Bock ortopedteknik. Kvalitetssystemet hålls dynamiskt via uppdateringar i samarbete med ett internationellt CoP-specialistnätverk bestående av ortopedingenjörer, ortopedtekniker, sjukgymnaster, civilingenjörer samt konsulterande ortopedläkare, fotterapeuter samt brukare.
Såväl specialistnätverket som Totalkvalitetssystemet koordineras av det alldeles nyligen bildade bolaget Code of Practice AB.

Författaren:Catarina M Löwenadler är ortopedingenjör på Code of Practice AB.

---