1989 röstade den amerikanska kongressen för en resolution, som innebar att 1990-2000 deklarerades som hjärnans årtionde. Detta initiativ visade sig vara av mycket stor betydelse för satsningar på FOU för en rad olika hjärnsjukdomar från Alzheimer till stroke. Infrastrukturell uppbyggnad har skett i ett antal länder, i flera av universitetsmiljöerna i form av neurocentra där större tvärvetenskapliga forskningsgrupper verkar.
En väsentlig bakgrund till initiativet The Bone and Joint Decade är att vi under nästa årtionde kommer att få en åldringsexplosion i världen. Vi kommer för första gången i Europa att ha fler personer över 60 år än under 20 år och år 2020 kommer antalet över 60 år att utgöra 25% av befolkningen, eller ca 100 miljoner. Flera av de största sjukdomsgrupperna inom rörelseorganen är åldersrelaterade vilket innebär en kraftigt ökad belastning för samhället. Ett sjuttiotal organisationer inom området rörelseorganens sjukdomar och företrädare för vetenskapliga tidskrifter samlades i april 1998 till ett konsensusmöte i Lund där omfattningen av samhällseffekterna för rörelseorganens sjukdomar redovisades. Här är några exempel:
1. Över hälften av personer över 65 år kommer att drabbas av ledsjukdom vanligen artros, i ca 25% ledande till invaliditet som påverkar livskvaliteten.
2. Benskörhetsfrakturer har ökat ständigt under slutet av 1900-talet och man räknar nu med att ca 40% av alla kvinnor över 50 år kommer att få en osteoporosfraktur som leder till behandling på sjukhus.
3. Ryggsjukdomar ökar kraftigt och kommer på andra plats i västvärlden vad gäller kostnader för sjukskrivning och förtida pensionering.
4. Allvarliga trafikolyckor ökar epidemiskt i utvecklingsländerna och ca 1/4 av alla sjukvårdskostnader i dessa länder kommer år 2010 spenderas på traumavård.

Professor Lars Lidgren överlämnar information till FN:s generalsekreterare Kofi Annan om rörelseorganens årtionde. På bilden vidare professor Nicolas E Walsh, USA och professor Anthony D Woolf, Storbrittanien.

Mål för årtiondet
På consensusmötet belystes också aktuell pågående forskning och framtida behandlingsmöjligheter. Som väsentliga mål för rörelseorganens årtionde fastställdes:

1. öka kännedomen om samhällets kostnader för rörelseorganens sjukdomar.
2. aktivt involvera patienter med rörelseorganens sjukdomar i behandling och kunskapsutveckling.
3. åstadkomma kostnadseffektiv prevention och behandling.
4. öka kunskaperna om rörelseorganens sjukdomar genom ökade forskningsinsatser.

För att nå dessa mål föreslogs ett aktionsprogram som innebär att nationella nätverk bildas för rörelseorganens sjukdomar i samtliga länder. Dessa nätverk skall bestå av representanter för en rad olika företrädare som idag behandlar rörelseorganens sjukdomar såsom ortopeder, reumatologer, rehabiliteringsläkare, sjukgymnaster men också patientföreträdare för exempelvis ledsjukdom, osteoporos, trafikskador o s v.
Den omedelbara målsättningen för de nationella nätverken är att påverka regeringar och forskningsorgan för att ge ett erkännande och stöd för området under närmaste tioårsperioden.

Vid den internationella styrkommitténs senaste möte i London mottogs en donation på 50 000 dollar från Wyeth-Ayerst. Fr. v. advokat Armin Kuder, professor Bruce Browner, dr Mieke Hazes, professor Lars Lidgren, dr Kristina Åkesson, dr Dieter Grob och professor Anthony Woolf.

Officiellt regeringsstöd
Den svenska styrgruppen träffade i april socialminister Lars Engquist som ställde sig positiv och den 2 september deklarerade den svenska regeringen skriftligen sitt officiella stöd.

Nationella nätverk
Parallellt med etablering av nationella nätverk har också ett stort antal internationella och nationella organisationer liksom ytterligare tidskrifter kontaktats för att sprida information om initiativet. I september 1999 hade närmare 600 organisationer och tidskrifter skrivit under en deklaration där man stödjer årtiondet. I 39 länder har nationella nätverk bildats och i 14 länder, bl a Holland, England och Finland, stödjer redan regeringarna skriftligen initiativet. I Sverige stöds årtiondet av Medicinska Forskningsrådet som har prioriterat rörelseorganens sjukdomar med speciella forskartjänster under nästa anslagsperiod. I EU finns i femte ramprogrammet för första gången, efter omfattande kommunikation från styrgruppen inom området, rörelseorganen prioriterade som ett av 3 huvudområden i DGXII. Detta har naturligtvis stor betydelse för anslagstilldelning under den närmaste treårsperioden i Europa men är också av betydelse för prioriteringen i Sverige. Det är väsentligt att information om dessa ställningstagande sprids till sjukhus och universitet i Sverige.
WHO stödjer initiativet och deltog aktivt i mötet 1998 och kommer under januari 2000 i Geneve att avhålla ett möte; The Burden of Musculoskeletal Conditions at the Start of the New Millennium.
Initiativet har från början stötts av samtliga svenska ortopedprofessorer och i den svenska styrgruppen ingår nu följande medlemmar: Frank Wollheim, professor em, Lund, ordförande, Sonja Calais van Stokkom, DHR, Anna Engström-Laurent, lektor, Umeå universitet, Karin Harms-Ringdahl, professor, Karolinska Institutet, Stockholm, Dick Heinegård, professor, Lunds universitet, Olof Johnell, professor, Lunds universitet, Ingrid Lundberg, docent, Karolinska Institutet, Stockholm, Olle Nilsson, professor, Uppsala universitet, Sonja Rembo, Riksföreningen Osteoporotiker, Björn Rydevik, professor, Göteborgs universitet , Lena Öhrsvik, Reumatikerförbundet.
Den internationella styrgruppen består av Lars Lidgren, professor, Lund. Ortopedi. Ordförande. Bruce Browner, Professor, USA. Trauma. Mary Fraser. Patientföreträdare, osteoporos. Dieter Grob, docent, Schweiz. Ryggsjukdomar. Mieke Hazes, docent, Holland. Epidemiologi och reumatologi. Armin Kuder, advokat, USA. Patientföreträdare, ledsjukdomar. Nicolas Walsh, professor, USA. Rehabilitering och sjukgymnastik. Anthony Woolf, professor, Storbritannien. Reumatologi och osteoporos. Kristina Åkesson, docent, Sverige. Osteoporos.
Ytterligare information om The Bone and Joint Decade finns att hämta på en omfattande hemsida http://www.ort.lu.se/bjd. Där finns också informationsmaterial som kan användas för sjukhuset eller vid den egna institutionen.